Anders belyser vikten av att träna med cancer: ”Okunskapen är stor”

Anders Södergård som skrivit boken Cancerkampen: Boosta dig med fysisk aktivitet

Anders Södergård har nu skrivit boken som han önskade fanns till hands när han drabbades av en hjärntumör 2006. Foto: Stefan Tell & Bonnier Fakta

Anders Södergård är legitimerad läkare, certifierad träningsinstruktör, författare och föreläsare. När han var 25 år gammal kastades hans liv omkull då han diagnostiserades med en elakartad hjärntumör.

Då tänkte han att det skulle vara en ynnest att få bli 40 år gammal, idag är han där. Även om det varit och fortfarande är en brokig resa.

– Jag mår bra på det stora hela och tycker att jag har hög livskvalitet. Men har nyligen fått tråkiga besked. Det positiva är att cancern inte är tillbaka, däremot börjar man se sviterna efter all strålning, säger Anders Södergård.

VIDEO: Så kan du träna om du har problem med lymfsystemet

1:08

Efter reklamen: Så ska du träna om du har problem med lymfsystemet

(1:08)

Slå på ljud

Tunga besked kommer fortfarande

Han har utvecklat något som kallas för vaskulopati. Enkelt uttryckt innebär det att blodkärl blivit förstörda och att det lättare bildas proppar. En stroke har han redan fått och fler kommer det troligtvis att bli. Trots beskeden är Anders Södergård vid gott mod.

– Första känslan var att jag inte orkar hantera fler motgångar. Men samtidigt har jag levt med förhöjda risker så länge och är lite härdad utifrån det. Så nu tänker jag snarare på att jag inte hoppas att det blir några stora strokes och att det inte borde bli det eftersom det handlar om mindre kärl, säger han.

Lärde sig hur livet kan svänga redan som tonåring

Anders Södergård talar öppet både om med- och motgångar och har en röst som aldrig tycks förändras. Den låter lika snäll och glad oberoende av om han talar om cancern, träningen eller familjen som han försöker spendera så mycket tid som han bara kan med.

– Det ligger i min personlighet att hela tiden vända saker till någonting positivt även om jag samtidigt försöker att vara realistisk. Mycket är nog på grund av att jag redan som 14-åring fick se hur snabbt livet kan svänga då min pappa blev sjuk. Jag hade redan lärt mig om livet innan jag blev vuxen.

Fanns inte en tanke på att träna efter cancerbeskedet

Vi backar bandet till april 2006 då Anders Södergård precis fått veta att han drabbats av en hjärntumör efter att ha åkt in till akuten med kraftig huvudvärk. Precis som för vem som helst som får ett sådant fruktansvärt besked så var det sista han tänkte på att träna, trots att han var symtomfri flera dagar innan operation och gick termin sju på läkarprogrammet.

– Det var ingenting man lärde sig på läkarprogrammet och ingen som sade åt mig att träna innan operationen. Jag låg i princip i sängen och tröståt hela dagarna. Tänk om någon satt sig ned med mig då och berättat att det inför operationen är viktigare än någonsin att hålla sig i form.

Det här med träning var han ju egentligen expert på som certifierad träningsinstruktör på Friskis & Svettis. Dessutom då han samtidigt tränade fotboll, gymmade och löptränade. Men inget av det såg ut att ha någon mening längre.

Målet med boken är att få cancerpatienter att må så bra som det bara går. Man behöver få veta att det inte är farligt att träna under behandlingarna och att det till och med är bra.

Anders Södergård

Planen på en comeback slogs undan – tillfälligt

Efter operationen var Anders Södergård inlagd på sjukhuset i två månader och nära att dö på grund av flera komplikationer. Men han återhämtade sig turligt nog. Successivt återupptog han lättare styrketräning och konditionsträning men vågade inte ta ut sig helt.

Inför efterkommande strålning sa läkaren att han inte fick träna på flera veckor. Då brast det för Anders Södergård eftersom han precis kommit igång igen.

– Siktet var inställt på att jag skulle kunna leda spinningpass igen till våren. Jag sa ”du förstör mitt liv” till läkaren i ren frustration och till slut gick han med på att jag skulle få träna. Då hade jag ingen aning om att det faktiskt skulle vara bra att träna under behandlingarna. Det var min livsstil och jag kunde inte låta bli.

Fick träningsförbud på felaktiga grunder

Mycket riktigt kunde han också återuppta spinningen till våren 2007, även om han i omgångar behövt lägga den på hyllan igen.

– Det var en så skön känsla att ta ut sig till max igen där på cykeln och jag fick inga som helst problem av det. Jag har ursäktat den där läkaren som gav mig träningsförbud så länge med att man nog inte visste bättre då. Men kunskapsunderlaget fanns till viss del redan då och man borde inte ha gett ett träningsförbud.

Målet: Att få cancerpatienter att må så bra det går

Med boken vill Anders Södergård belysa vikten av fysisk aktivitet under cancerbehandlingar. Något som han tror att många inte tänker på, inte vågar ta tag i eller inte orkar efter att ha fått ett så tungt besked.

Kunskapen har han samlat på sig under sin egen resa, efterforskningar och genom att läsa studier samt prata med insatta forskare. I boken är all fakta underbyggd med vetenskapliga studier.

– Mitt mål med boken är att få cancerpatienter att må bättre, så bra som det bara går, och att känna att de har makten att påverka och göra någonting själva för sitt mående. Man behöver få veta att det inte är farligt att träna under behandlingarna och att det till och med är bra.

Bokomslag Cancerkampen av Anders Södergård

Omslag: Mikael Engblom/Bonnier Fakta

Lätt att anhöriga hjälper till lite för mycket

Boken riktar sig också i viss mån till anhöriga. Anders Södergård vill peppa till att låta patienten få göra och öva på olika saker själv.

– Att få ett cancerbesked är bland det värsta man kan uppleva och då vill man som anhörig gärna underlätta och hjälpa till – ibland lite för mycket. Risken är att man i all välvilja råkar sudda ut en del av patientens egen funktionsförmåga.

Därför är träningen fördelaktig under cancerbehandlingar

Anledningen till att träningen är så fördelaktig under cancerbehandlingar är framför allt att den påverkar immunförsvaret positivt. Detta på ett sådant sätt att kroppen lättare återhämtar sig från operation, strålning och cellgifter, vilket ökar chanserna att klara av alla behandlingssteg.

– I studier har man sett att den som tränar under behandlingar har större chans att orka med dem, vilket är avgörande för att bli botad i de fall det är målet eller att bli symtomlindrad i de fall då det är målet.

Immunförsvaret är det viktigaste vi påverkar i det här fallet. Men det finns också vinster i att till exempel nya blodkärl bildas. Tumörer gillar inte det då de föredrar en syrefattig miljö. Man bidrar då till att hämma deras ämnesomsättning.

Anders Södergård
.

Foto: Stefan Tell/Bonnier Fakta

Ålder: 41 år
Familj: Sambon Lilianna, mamma i Fagersta och syster i Göteborg
Bor: Veckopendlar mellan Örebro och Fagersta
Gör: Legitimerad läkare som är verksam via eget företag som skolläkare, företagsläkare och läkare på ett behandlingshem för personer med schizofreni. Även certifierad träningsinstruktör vid Friskis & Svettis, föreläsare och författare.
Aktuell med: Cancerkampen – Boosta dig med fysisk aktivitet (Bonnier Fakta)

Vill se träning som en naturlig del av behandlingen

Anders Södergårds vision är att man i framtiden kommer att implementera träning som en naturlig del av cancerbehandlingen. Något man redan gjort i Australien där man inom cancervården har specialutbildade fysioterapeuter.

– Jag hoppas att min bok ska kunna snabba på processen dit. Jag ser framför mig hur en onkolog förklarar för patienten hur cancerbehandlingarna kommer att gå till samtidigt som denne presenterar ett träningsschema.

Allt är bättre än ingenting – mår bättre

Då han är mitt i det själv så är Anders Södergård medveten om att det är tufft att gå igenom behandlingarna. Det kan lätt kännas övermäktigt att få till någon träning. Men han insisterar på att en promenad på fem minuter alltid är något och att det åtminstone kommer att få en att må bättre, vilket är det viktigaste.

Hans egen strategi för att få in träning även de dagar då han inte är så motiverad är att börja varje morgon med att fråga sig själv vad han ska göra för fysisk aktivitet idag. Då frågar han sig inte om utan vad.

– Det ger ett starkare driv mot att jag kommer att göra någonting oavsett om det så blir en promenad på fem minuter eller ett mer intensivt träningspass.

Hitta något roligt som gör dig motiverad

Han tipsar också om att hitta någon träningsform som man tycker är rolig – eller åtminstone inte starkt ogillar.

– Det finns en rad anledningar till att man börjar träna, men de allra flesta fortsätter hänga i för att de hittat en träningsform de gillar. Det är dit man vill komma. Det viktigaste är att man börjar med någonting, därifrån kan man alltid utveckla.

Det handlar inte om att träna sig frisk för det går inte. Däremot ger man kroppen de bästa förutsättningarna för återhämtning efter behandlingarna och för att må så bra det går.

Anders Södergård

Sätt upp smarta mål som lurar hjärnan

Promenader är ett jättebra alternativ att börja med. Hjärnan behöver också belöningar för att man ska hålla sig motiverad. En taktik är därför att sätta smarta mål.

Börja då lågt och jobba dig uppåt. Om målet var 15 minuter från början, kommer det antagligen kännas väldigt skönt om du klarade av 20 minuter, jämfört med om du hade lagt ribban på 30 minuter och sedan ”bara” klarade av 20 minuter.

– Vi måste lura hjärnan på de sätt vi kan. Får man inte den här belöningskänslan är det svårare att fortsätta med någonting. Man ska börja försiktigt och ta det långsamt framåt. Men om det är någon gång man ska ta i så är det under behandlingarna.

Handlar inte om att träna sig frisk – det går inte

Grunden i cancerbehandlingar är ofta operation, strålning och cellgifter. Enligt Anders Södergård bör träningen alltid finnas där i bakgrunden som ett komplement.

– Det handlar inte om att träna sig frisk för det går inte. Däremot ger man kroppen de bästa förutsättningarna för återhämtning efter behandlingarna och bästa förutsättningarna för att må så bra det går. Så kombinationen är det bästa och att inte glömma att lite är bättre än ingenting.

Variation är det bästa för de flesta

En blandning av styrketräning och konditionsträning är det han förespråkar vid cancerbehandling och däremellan. Däremot kan man behöva anpassa träningen om man fått nervpåverkan av cellgifterna, fått skelettmetastaser eller om man har blodbrist.

– Det finns väldigt få situationer då man inte ska träna alls för att det skulle vara farligt. Det går alltid att göra någonting. Lågintensiva promenader fungerar alltid och är helt riskfritt. Det finns också många andra saker man kan göra som är skonsamma, som cykling och simning.

Planerar fler böcker

Anders Södegård har fått blodad tand och är sugen på att skriva fler böcker. Innan har han skrivit Strålmannen och Så mycket friskare: Ingen ska behöva drabbas av en sjukdom som går att förebygga.

– Jag skulle vilja prova att skriva en skönlitterär bok, det har jag massor av uppslag för, om det inte blir en uppföljning på Cancerkampen: Boosta dig med fysisk aktivitet.

Exempel på träningsschema

Det är i princip omöjligt att ge ett generellt träningsschema vid cancerbehandling eftersom varje individ är unik. Men här följer ett väldigt grovt program baserat på en så kallad metaanalys, då forskarna väger samman flera vetenskapliga studier på ämnet.

I studien kikade forskarna på dödligheten hos cancerpatienter utifrån deras grad av fysisk aktivitet. Det gick inte att komma fram till en allmän rekommendation, men ett spann på fysisk aktivitet där man säkert kunde se positiva effekter. Det sträckte sig från minst 180 minuter av måttlig intensitet per vecka upp till 500 minuter eller mer.

I exemplet nedan har Anders Södergård lagt in 300 minuters måttligt intensiva aktiviteter per vecka. Så skulle alltså en behandlingsvecka för träningen som går att sammanfoga med cellgifts- och strålbehandlingar kunna se ut.

Han har utgått från femdagars behandlingsveckor med helguppehåll, och utifrån det lagt mest träning under lördagar, söndagar och måndagar. Mellan konditions- respektive styrketräningspassen är det cirka 72-96 timmars mellanrum.

V = vardagsrörelse (rask promenad eller motsvarande)

K = konditionsträning (jogg, löpning, cykling, simning m.m.)

S = styrketräning (gym, hemträning eller motsvarande)

M = meditation (lugna rörlighetspass, till exempel yoga)

Måndag: V: 30 minuter S: 8-10 övningar

Tisdag: V: 30 minuter M: 30 minuter

Onsdag: V: 30 minuter K: 20-30 minuter

Torsdag: V: 30 minuter S: 8-10 övningar

Fredag: V: 45 minuter

Lördag: V: 45 minuter M: 30 minuter

Söndag: V: 30 minuter K: 20-30 minuter

Minst 20 minuter V per dag samt minst 1 S, minst 1 K och minst 1 M per vecka.