Petra Mede om de tuffa åren: ”Det var en panikkänsla”
I veckan gästade Let's Dance aktuella Petra Mede Alexander Pärleros i Framgångspodden. Det blev ett samtal om barndomen, tiden som balettdansös och nederlagen som kom efter en allvarlig ryggskada, en period som hon beskriver som djupt olycklig.
Idag är hon en av våra mest uppskattade programledare och lett program som Eurovision Song Contest, Guldbaggegalan och nu senast Let's Dance. Dessutom är hon aktuell med boken Svindlande stunder i Blackeberg, uppföljare till debuten Skam och högmod i Sävedalen.
Blev personlighetsförändrad
Det var under Petras tonårstid som svårigheterna började. Tonåringen Petra vantrivdes i skolan och beskriver sig själv som en tönt. Hon ville inte alls ställa om från barn till ungdom. Tillvaron blev plötsligt mycket allvarligare som hon själv sammanfattar det. Som tur var hade hon baletten.
— Dansen blev en flykt för mig när detta fruktansvärda började, säger Petra. Det var den enda världen där jag egentligen mådde bra.
Hon har tidigare beskrivit att högstadiet gjorde henne personlighetsförändrad.
I stället för att vara med kompisarna på fredagkvällar tränade hon hemma i källaren vid denna hemmasnickrade balettstången.
— Jag hade nog varit mycket olyckligare utan dansen, tror jag. Jag kunde känna att leken inte längre existerade som ett val i mitt liv. Jag förstod kanske inte det runt förnuftsmässigt då, men det var en nog en väldig sorg.
Petra Mede:" Det var en otrolig panikkänsla"
När Petra var 20 år gammal "förstördes hennes liv" sammanfattar Alexander Pärleros krasst. Det var då som Petra efter många år av hårt slit på dansgolvet föll ihop under en repetition.
— Jag hade haft känningar i ryggen hela tiden. Men det var vid ett enda tillfälle som det small till och jag förlorade känseln i ena benet, berättar hon i podden.
Petra som då befann sig i Strömstad utan tillgång till läkare, uppsökte en kiropraktor som knäckte ryggen. Kanske inte det bästa valet hon gjort i livet.
Hela Petras värld, som då var byggd kring dansen, rasade samman. Den utstakade vägen som dansare var nu stängd. Hon kunde inte ligga, inte stå eller sitta på grund av smärtan.
— De första tre åren efteråt var helvetiska. Det var en otrolig panikkänsla.
— När jag hade som ondast och mådde som sämst var jag inte alls rädd för döden i och med att livet gjorde så ont, berättar Petra för Alexander Pärleros.
Femton års sjukskrivning med studier, småjobb och terapi ledde henne så småningom till en kurs i stand-up och en tävling på en krog i Stockholm, som hon vann. Sakta men säkert hittade Petra en plats där hon återigen kände sig hemma: i rampljuset. Smärtan lärde hon sig att leva med och idag är hon otroligt tacksam över att ha en kropp som fungerar. Och dessutom över dottern och den kommande bebisen i magen.
— Att bli mamma har gett livet en helt ny mening, man har en uppgift, det finns någon som, än så länge alla fall, behöver mig, säger hon i podcasten.
Källa: Framgångspodden
Foto: TT