Nya plastiktrenden: Fler vill se ut som Snapchatfilter

Fler lägger sig under kniven för sina selfies skull.

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

Med fotoappar som Snapchat och Facetune kan användare försköna sina selfies med hjälp av olika filter. Till exempel kan man trolla bort rynkor, akne, markera kindben, förstora ögon och mun, förminska näsor eller göra en hel kropp smalare.

Detta är knep som skönhetsbranschen använt i många år – och fått kritik för. Man har menat att spridandet av bilder på hårt retuscherade ansikten och kroppar spär på redan ouppnåeliga skönhetsideal och och ger framförallt unga komplex för sitt utseende.

Läs också: 4 saker att tänka på INNAN du väljer plastikkirurgi

Men nu kan alla göra det med sina egna telefoner. Och nu varnar läkare för att allt fler vill se ut som sina Snapchat-selfies – även i verkligheten.

Enligt en artikel som publicerats i den amerikanska forskningstidskriften JAMA Facial Plastic Surgery, uppger 55 procent av plastikkirurgerna att de stött på patienter som vill operera sig för att se bättre ut på selfies. Samma siffra 2015 var 42 procent.

Läkarna menar att filtren kan orsaka krossade självförtroenden – vilket i längden kan leda till att fler utvecklar dysmorfofobi (BDD), och de kallar nu fenomenet ”Snapchat Dysmorphia”.

En person som lider av BDD lägger väldigt mycket tid på sitt utseende och att oroa sig över sitt utseende, och ser ofta sig själv på ett helt annat sätt än omvärlden gör. Det är inte ovanligt att någon med BDD opererar sig 6-7 gånger.

– Tillgången till plastikkirurgi är i många fall en nackdel, eftersom man oftast inte blir hjälpt av kirurgiska ingrepp utan till och med riskerar att försämras, säger Sabina Brohede doktor i medicinsk psykologivid Linköpings universitet, och expert på sjukdomen, till TT.

Läs också: 10 kroppspositiva saker alla borde lära sina barn

Risken när antalet plastikoperationer ökar är att många försöker lösa problem genom att lägga sig under kniven istället för med exempelvis terapi. Och då mår de precis lika dåligt efter operationen som de gjorde innan.

Inom plastikkirurgin finns kontrollmekanismer för att fånga upp personer med psykiska problem – men på den friare marknaden med exempelvis filler-behandlingar saknas sådana regleringar och idag finns en chans att stöta på oseriösa aktörer där.

– Vi ser med fasa på att vem som helst kan göra detta, säger Fredrik Gewalli, ordförande för Svensk förening för estetisk plastikkirurgi (SFEP) till TT.

BDD är ännu en ganska outforskad diagnos, och exakt hur den utvecklas är ännu okänt.

Läs också: Jag tänker jämt på hur jag ser ut! 

Foto: IBL

 

Redaktionens tips
Dela på: