Christines stresskänsla visade sig vara ett hjärtfel

Kväll efter kväll kände Christine Granvik samma sak när hon satt hemma i tv-soffan: Ett tryck över bröstet som gjorde det tungt att andas.

– Först tänkte jag att det bara var inbillning, sedan att det berodde på stress. Så fort jag satte mig ner och tog det lugnt på kvällen kom det här trycket, säger Christine.

Hon fick ta i för att kunna ta djupa andetag, och hon blev ofta flåsig.

– Bara att gå upp för en uppförsbacke, som knappt ens var en backe, gjorde mig flåsig. På semestern när vi var ute och cyklade fick jag kliva av och gå upp för även små backar.

Men Christine kopplade inte sina symtom till hjärtat, trots att flera av hennes nära anhöriga led av hjärtflimmer. För hon hade varken hjärtklappning eller extraslag, som hon kände av. Christine tänkte att det nog bara handlade om dålig kondition. Det var först när hon berättade för sin bror om sina symtom som poletten trillade ner. Han lider själv av hjärtflimmer.

– Men det där låter ju precis som hjärtflimmer, sa han. Min bror tipsade mig om att köpa en blodtrycksmätare som även visar hjärtrytmen. Men jag väntade med att söka hjälp tills jag skulle till vårdcentralen i ett annat ärende.

Läs också: Friska tänder minskar risken för hjärtsjukdom

På vårdcentralen tog de inte hennes besvär på allvar. De menade att en blodtrycksmätare ofta visar fel och att de avvikelser den visade inte behövde betyda något.

– Jag fick ändå göra ett EKG, men det visade ingenting. Jag hade ju inte mina symtom just då. För att få utslag på ett EKG måste man ha flimret just vid mättillfället, och det hade inte jag, säger Christine.

För att visa för läkarna att de hade fel fortsatte Christine att använda sin mätare. Hon tog bilder på sina värden. Vid ett läkarbesök ett halvår senare visade hon upp bilderna och fick efter lite tjat en remiss till kardiologen.

– Men även där fick jag höra att mätningar kan visa fel och att jag nog inte behövde oroa mig. För säkerhets skull gjorde man ändå en utredning.

Den här gången gjorde man ett EKG både under 24 och 72 timmar. Och på 72-timmars- EKG lyckades man till slut fånga Christines hjärtflimmer. Ofta är det just på de långa mätningarna man hittar avvikande mönster i hjärtrytmen. Efter ytterligare mätningar fick Christine slutligen sin diagnos: förmaksflimmer.

Läs också: 17 vanliga frågor och svar om ditt hjärta

Men hennes sjukdom var inte så allvarlig att den krävde behandling med ablation, då man blockerar de signaler till hjärtat som orsakar flimret. Christine hade inte heller några ytterligare riskfaktorer som hög ålder och diabetes, och behövde därför inte någon omfattande medicinering. I dag får hon enbart betablockerare som lugnar ner hjärtat.

– Hjärtflimmer i sig är inte farligt, men det ökar risken för stroke. Jag lever ett helt normalt liv med heltidsjobb. Den enda skillnaden är att jag inte har samma ork som tidigare. Och skulle jag få en ihållande attack med flimmer är rekommendationen att jag åker in till sjukhus.

Tack vare en liten apparat, Coala, som registrerar hennes EKG, vet hon om flimret är allvarligt och behöver kollas upp av läkare. Apparaten, som kan köpas på apotek, är kopplad till en app som i sin tur är kopplad till en hjärtupplysningstjänst med vårdpersonal. Skulle rytmen vara allvarligt påverkad får man en varning. Coalan används också till flimmerpatienter av vissa sjukhus.

– Det är en stor trygghet för mig att kunna mäta rytmen själv. Vid ett tillfälle tog jag en utskrift på mina mätningar inför ett läkarbesök. Läkaren blev förvånad över att jag hade flimmer så ofta, och jag fick byta medicin direkt. Det var skönt att ha svart på vitt och inte kunna bli ifrågasatt på samma sätt som tidigare.

Läs också: Suzanne Reuter om sitt hjärtfel och svimningarna

Hon vill också uppmana andra kvinnor som känner ett tryck över bröstet att ta sina symtom på allvar.

– Jag önskar jag hade blivit tagen på allvar från första början. Det gäller verkligen att stå på sig, om man vill ha en utredning.

Ny studie om kvinnohjärtat

Kvinnor med rytmrubbningar på hjärtat missas oftare av vården än män. Symtomen avfärdas ofta som stress eller oro. Kvinnor får också vänta sex år längre på rätt behandling. Därför har man startat studien The Red Heart Study, som leds av hjärtprofessor Karin Schenck-Gustafsson på Karolinska universitetssjukhuset. Syftet är att fånga upp kvinnorna och ge rätt diagnos och behandling tidigare. Men man vill också se om man med apparaten Coala Heart Monitor kan minska onödig oro hos kvinnor med hjärtklappning. Med den kan kvinnor följa sin hjärtrytm när de vill eftersom Coala registrerar och analyserar hjärtljud och EKG på en minut.

Det här är hjärtflimmer:

Hjärtflimmer, eller förmaksflimmer, är en rytmstörning i hjärtats ledningssystem. Hjärtat slår då oregelbundet, men det är inte alltid man känner det själv. Det är vanligt att man bara känner av hjärtklappningen vid vila. Tillståndet gör också att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som normalt. Ibland kan man, förutom oregelbunden hjärtrytm, känna symtom som yrsel, andnöd, dålig ork och oregelbunden puls.

Riskfaktorer för att drabbas: Högt blodtryck, hög ålder & övervikt.

Foto: Jonas Bilberg och IBL/Shutterstock