Hanna blev utbränd av att jobba hemifrån

Hanna Jacobson, videosamtal
1:04

Efter reklamen: Är du farligt stressad? 10 tidiga tecken på utmattning

(1:04)

Att arbeta på distans har för många inneburit en större flexibilitet och mindre logistik i vardagen, men vad man då missat är att distansarbete också ökat risken för stress- och utmattningssymtom. Stressforskare befarar en våg av sjukskrivningar. Psykoterapeuten Hanna Jacobson är en av dem som drabbats. Hon fick inga som helst varningssignaler utan arbetade på som hon brukade tills det en dag inte gick längre, berättar hon i en intervju i DN.

Nästan omedelbart efter att pandemin kom till Sverige började Hanna Jacobson, som arbetar på en vårdcentral, att jobba hemifrån. Hennes man tillhör en riskgrupp och hon ville inte utsätta honom för några risker. I en intervju i DN berättar hon om hur det började.

– Jag var den enda på arbetsplatsen som arbetade hemifrån och det kändes ensamt. Jag kände mig utanför, även om jag hade kontakt med mina kollegor. Jag tänkte: vet de över huvud taget vad jag gör? Gör jag tillräckligt?

Hon inredde en hörna i sovrummet med datorn på arbetsbordet och tog emot sex patienter om dagen, via videolänk.

Hanna, som har lång arbetslivserfarenhet inom psykiatri kände sig trygg att ensam göra psykiatriska bedömningar och bedriva psykoterapier via datorn. Vad hon initialt inte märkte var att hennes jobb var mycket mer krävande att göra än när patienten var i rummet. Samtalen började göra henne tröttare än vanligt även när hon kortade ner dem från 45 minuter till 40 minuter. Mellan varven kunde hon planera och hinna förbereda middagen. Det kom inga tecken på stress.

Så i början av januari förra året drabbades hon av en kraftig huvudvärk. Hon beskriver det som att "något sprack inne i huvudet". På sjukhuset fastställdes det att hon hade RCVS, en neurologisk sjukdom som medför så kallad åskknallshuvudvärk och är besläktad med migrän. Kort därefter diagnostiserades hon med utmattningssyndrom och sjukskrevs.

"Blev sittande i ett halvår"

– Sedan var jag sittande i ett halvår. Jag satt och stickade. Jag var så trött att jag inte orkade något annat. Det värsta var att jag inte kunde tänka. Jag kunde inte göra flera saker samtidigt, säger hon till DN.

Hon kände inte längre igen sig själv. Från att ha varit engagerad och social blev hon introvert och känslig för intryck och ljud.

Under åtta månader var hon helt sjukskriven.

Så i september förra året började hon försiktigt att gå tillbaka till jobbet, två timmar om dagen på plats på vårdcentralen. Nu börjar hon sakta hitta tillbaka till sig själv, arbetar halvtid och småningom tror sig kunna jobba på heltid igen.

– Men ibland är jag rädd att jag aldrig kommer att bli bra. Det är läskigt.

Hon reflekterar och ständigt undrar över vad som egentligen hände henne och vad som orsakade stressen. Hon kan konstatera att ett digitalt terapisamtal är lika ansträngande som två till tre fysiska. Utmattningen innebär att hon måste vara mer lyhörd kring sitt mående, sina gränser, hur mycket hon orkar med oavsett om det är arbetet eller socialt liv samt att vara uppmärksam på hur annorlunda det är att arbeta digitalt.

Foto: Privat/TT

Källa: DN