Tjejzonen möter upp den ökade psykiska ohälsan bland unga tjejer

ung kvinna som är ledsen

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

– Hit kan man komma med allt som skaver i själen, säger Eva Glückman, generalsekreterare och Lisbet Knudsen, chef för stödverksamheten för organisationen Tjejzonen. En verksamhet dit alla som definierar sig som tjejer mellan 10 och 25 kan höra av sig för att få gratis samtalsstöd.

1:32

Efter reklamen: Organisationen Tjejzonen: "Våga fråga"

(1:32)

Tjejzonen är byggd utifrån två funktioner: Chatten, en allmän chatt och en ätstörningschatt, och ett typ av relationellt stöd där en volontär finns tillgänglig som samtalspartner live eller online under ett helt år.

Alla volontärer på Tjejzonen kallas för Storasystrar och de stödsökande tjejerna kallas för Lillasystrar, för att illustrerar systerskapet i relationen.

Volontärerna på Tjejzonen är vanliga tjejer som vill stötta och hjälpa andra tjejer som har det tufft.

Vem kan bli volontär hos Tjejzonen?

Vem som helst kan söka via Tjejzonens hemsida för att bli volontär, berättar Sofie Karlström, ansvarig för Storasyster online.

– Sen har vi en urvalsprocess. Vi har vissa kriterier man behöver uppfylla. Går man vidare så gör vi intervjuer där vi går på djupet: vem man är, ens bakgrund och så vidare. Vi vill veta att man har den mognaden som behövs för att möta det vi arbetar med.

Volontärerna får sedan en utbildning och löpande feedback och handledning för att bearbeta allt det de får möta och höra under samtalen. Det är en viktig del av arbetet.

– Som volontär pratar man med olika tjejer och har olika typer av samtal. Ett samtal kan bli att ”jag har det jobbigt i skolan, ett ”jag har svårt att äta”, ytterligare ett annat ”jag vill inte leva längre”. Under en kväll kan man möta många olika frågor, berättar Sofie Karlström.

Varför lider många unga tjejer av psykisk ohälsa?

Att den psykiska ohälsan ökar kan Eva Glückman bekräfta. Det ser man framförallt i svårighetsgraden och innehållet i de samtal och chattar som varje dag passerar via Tjejzonens kanaler.

Varför mår många så dåligt när vi har det så bra? Sofie Karlström menar att unga kanske inte har det så bra ändå.

– Många upplever en extrem stress i skolan till exempel. Många tjejer lever med någon form av utsatthet för våld, psykiskt eller fysiskt våld och/eller sexuella trakasserier. Men också olika typer av förtryck, som rasism, är vanligt. Det är därför inte konstigt att unga mår dåligt, tycker Sofie.

Just hur många tjejer som utsätts för våld är något som kan chocka nya volontärer, berättar Sofie Karlström.

För alla dessa tjejer som kämpar med stress, oro eller någon form av utsatthet kan Tjejzonen vara en första kontakt, ett första steg till att våga öppna upp, en början på något.

–Vi vill sänka trösklarna, att det ska vara okomplicerat att få hjälp och att även söka sig vidare om det behövs, säger Eva Glückman.

Hur pratar man med någon som mår dåligt?

Som förälder och anhörig kan det vara både svårt och känsligt att se och bemöta psykisk ohälsa hos sitt barn.

–Många som hör av sig till oss menar att föräldrar blir arga eller ledsna när de försöker berätta, eller när föräldrar upptäcker ett självskadebeteende till exempel. Just starka reaktioner kan göra att man inte vågar berätta igen, säger Sofie Karlström.

Det är därför viktigt att hålla sig lugn, att aldrig döma eller skuldbelägga någon som mår dåligt, vilket kanske låter självklart men är svårare än vad man tror.

– Var lyhörd för var barnet befinner sig, var genuint nyfiken och närvarande. Som förälder vill man veta och få svar, men det börjar med att bara vara där barnet är, menar Lisbet och Sofie.

Psykisk ohälsa är dock inte enbart av ondo. Det kan också innebära början på en nödvändig förändring hos personen som mår dåligt.

– En person som mår dåligt blir också medveten om något, en insikt om att något måste förändras. En period av psykisk ohälsa kan resultera i att man kommer ur den stärkt, om man får den hjälp och det stöd man behöver, avslutar Sofie Karlström på Tjejzonen.

Vill du bli volontär? Här kan du anmäla ditt intresse!

Är du mellan 10 och 25 och behöver stöd, kontakta tjejzonen här.

Foto: TT/Tjejzonen

Redaktionens tips

Aller media lanserar #vågaprata – för att belysa psykisk ohälsa

Aysha Jones om utmattningen: Jag är mycket snällare mot mig själv nu

Psykologen: Så påverkar sociala medier din mentala hälsa

Dela på: