Nya rön: Att sluta med antidepressiva kan ge abstinenssymtom

Antidepressiva mediciner.
Slå på ljud

Man räknar med att runt en miljon svenskar tar antidepressiva, vilket betyder att var tionde svensk tar läkemedel mot depression och ångest. De flesta av dem, 6 av 10, är kvinnor. Många vittnar om att de fått livet tillbaka tack vare medicinen och experter menar att läkemedlen minskat antalet självmord dramatiskt.

De nya generationens antidepressiva läkemedel är också mycket säkrare och snällare än äldre mediciner mot depression och ångest. Men nu slår allt fler läkare larm om att man har underskattat risken för svåra biverkningar när man väl slutar ta medicinen.

Kan leda till abstinens

En anledning till att kurvan för hur många som tar antidepressiva pekar uppåt är att många står kvar på medicinering i flera år. En amerikansk studie visar att en fjärdedel av de som tar antidepressiva, har gjort det i minst tio år. Och det har sina risker, när man sedan ska sluta med medicinen. Ju längre man tagit medicin, desto svårare verkar det vara att sluta med den. Bland annat kan man få svår ADS, Antidepressant Discontinuation Syndrome – en form av utsättningssymtom som påminner om abstinens. Man kan man uppleva influensaliknande symtom, illamående, sömnbesvär, mardrömmar och en känsla av att få elektriska stötar i huvudet.

En som har egen erfarenhet av ADS är läkaren Sven Ternov. Han har berättat om sina erfarenheter av att sluta med SSRI, bland annat på forskning.se och i en debattartikel i Dagens Medicin:

– Jag trappade ut läkemedlet under en månad vilket gick bra. Men en knapp vecka efter att det var ute ur kroppen fick jag skrämmande abstinenssymtom. Först som elektriska stötar i huvudet samt känslan av att hjärnan inte följde med när jag vred huvudet. Dessutom hörselhallucinationer och en monumental trötthet, säger han i debattartikeln.

Man blir inte beroende av SSRI

Vissa experter liknar ADS vid de abstinenssymtom man får när man slutar med beroendeframkallande lugnande medel.

Men betyder de abstinenslika utsättningssymtomen att man har blivit beroende av sina antidepressiva? Nej, menar forskare. Läkemedlen fungerar inte som exempelvis droger som gör att man får ett sug efter högre och högre doser trots negativa konsekvenser. De ändrar inte heller hjärnan på samma sätt som droger eller alkohol kan göra hos den som är beroende.

Om man ska sluta med sin medicin är tålamod A och O. Det man vet är att ju snabbare man trappar ut medicinen, desto högre är risken för abstinenssymtom. Främst gäller det SSRI, serotoninåterupptagshämmare och SNRI, serotonin-noradrenalin återupptagshämmare. Medicinerna tar, beroende på märke, olika tid för att lämna kroppen. Venlafaxin (Effexor) lämnar kroppen väldigt snabbt vilket ökar risken för abstinensbesvär. Man kan till och med få utsättningssymtom om man glömmer att ta sin tablett en eller två dagar i rad. När det gäller fluoxetin (Fontex) lämnar den kroppen mycket långsamt vilket minskar risken för svåra utsättningssymtom.

Oavsett vilket läkemedel man tar ska man aldrig sluta tvärt med dem.  Vissa typer av äldre antidepressiva mediciner, så kallade tricykliska antidepressiva eller MAO-hämmare, kan till och med vara dödligt att sluta tvärt med. Därför är rekommendationen att man alltid trappar ut sin medicin mycket långsamt och i samråd med sin läkare.

Tänk på det här när du slutar med SSRI

  • Ungefär 20 procent av dem som tagit antidepressiva i mer än en månad får någon form av utsättningssymtom, enligt amerikansk forskning.
  • Ju längre tid man tagit dem, desto högre är risken att drabbas. Även dosen spelar en roll.
  • Ju långsammare du trappar ut medicinen, desto lägre är risken för utsättningssymtom.
  • Ofta börjar utsättningssymtomen två till fyra dagar efter att man har slutat med medicinen.
  • För de flesta försvinner de sedan inom sex veckor.
  • För vissa kan ADS sitta i under ett helt år.
  • Det finns knep som kan göra uttrappningen lite lättare. Motion är ett sätt. När vi motionerar frigörs kroppens egna må bra-hormoner som förebygger depression och minskar stress.

Foto: TT

 

Läs mer: 

3 myter om lyckopiller som alla borde veta

Hanna Hellquist om medicinen: Faller inte lika djupt längre

12 viktiga fakta om antidepressiva mediciner