Åt vi bättre förr? Nutritionisten om kosttrender och matvanor
Åt vi bättre mat på 80-talet, och vilka är de knasigaste kosttrenderna vi har sett? Vi frågade nutritionisten Anki Sundin, som vi sett mycket av i MåBra genom åren.
Hur åt vi på 80- och 90-talet, jämfört med nu?
– Förr kanske vi åt mer hemlagat och använde klassiska råvaror i matlagningen. Det kunde vara rätter som blodpudding, leverstuvning och lapskojs. De har väl nästan helt bytts ut mot rätter som heter något i stil med kycklingbowl, hälsowraps och grytor med bönor och tofu.
Vilka trender är du glad att vi lämnat?
– Jag är glad att vi lämnat lågkaloridieter och fettfobi bakom oss. På 90-talet skulle allt vara lågfetthaltigt. Nu verkar nästan alla känna till att fett är viktigt för kroppen, och vissa särskilt feta livsmedel har vi nu så pass mycket kunskap om att vi kan säga att de är hälsosamma. Även om de innehåller mättade fettsyror (som traditionellt sett ansetts vara ohälsosamma, oavsett livsmedel). Fet yoghurt och ost är två bra exempel på feta livsmedel som är kopplade till god hälsa och lägre risk för många sjukdomar.
Experten i den här artikeln
Anki Sundin är nutritionist och har bland annat skrivit böckerna Näringslära för personliga tränare och kostrådgivare, Diabetes: att leva med och förebygga en folksjukdom, Idrottarnas kostbok, Näringslära för kroppsbyggare och andra kraftidrottare och Sockerberoende: söt fantasi eller bitter verklighet.
Vilka trender var knasigast?
– Det var typiska dieter såsom Montignac, med vin till vardagsmaten, och galna, enformiga dieter som flygvärdinnedieten. Kortsiktiga pulverdieter hängde visst i ett bra tag också – allt skulle ersättas med pulver som blandades ut med vatten. Fokus var kroppsvikten, inte hälsa eller kvaliteten på vikten man hade. Det här med att bygga muskler för att stärka och forma kroppen var något som jag skulle säga kanske kom något senare på bredare front, framför allt för kvinnor.
Är det något vi borde ta tillbaka?
– Att vi åt mer riktig mat med klassiska, svenska råvaror. Det betyder inte att vi inte kan fortsätta att ta influenser från andra matkulturer – sådant är roligt och spännande, men det är viktigt att vi väljer mat som vi kan producera här i landet. Det stärker vår livsmedelsberedskap.
– Att äta tillsammans är också viktigt, när möjligheten finns. Många gör det förvisso nu också, men det är något jag skulle vilja lyfta särskilt ändå. Maten ger oss så klart energi och näring oavsett, men själva måltiden är så mycket mer. Utformar vi måltiden klokt kan vi använda den för att främja hälsan och må bra.
Foto: TT, Privat


