Vanligt att B12-brist missas inom vården: "Svårställd diagnos"
Vitamin B12 är livsviktigt och behövs bland annat för nervsystemets funktion, cellernas ämnesomsättning och bildningen av blodkroppar. Vitaminet finns främst i animaliska livsmedel som skaldjur, fisk, kött, ägg, lever, mjölk och ost.
Veganer och vegetarianer kan därför lättare få brist på B12 och behöva äta tillskott. Men även en allätare kan drabbas.
Tillskott kan maskera brist
Många som drabbas får vänta länge på rätt diagnos, ibland flera år. En del har tagit tillskott på egen hand, vilket kan maskera bristen i vanliga blodprov. Och vissa får höra att allt ser bra ut på pappret, trots att de mår allt sämre.
– Att ställa diagnosen B12-brist är svårt. Symtomen kan vara vaga och ospecifika, och det finns ingen "gold standard”-metod för laboratorieanalys, säger Mohammed Hadi, medicinskt ansvarig läkare för B12 inom Klinisk kemi på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Dessutom utvecklas B12-brist oftast långsamt. Flera provtagningar kan behövas innan diagnosen kan fastställas. Provresultaten ska heller inte tolkas isolerat, för sig själva, utan vägas samman med den kliniska bilden.
Läs också: Åsa föll plötsligt ihop – hade B12-brist.
Vanliga symtom vid B12-brist
De kan vara diffusa och variera mycket, men här följer några exempel:
- Trötthet.
- Huvudvärk, migrän.
- Minnes- och koncentrationsproblem.
- Andfåddhet.
- Muskelsvaghet i armar och ben.
- Muskelvärk.
- Kalla händer och fötter.
- Depression.
- Demensliknande symtom.
- Stickningar i händer och fötter.
- Förändrad hudkänsel.
- Sömnstörningar.
- Inflammation i munslemhinnan.
Källa: B12 institutet, Rotterdam. På deras hemsida hittar du en längre lista över olika symtom som kan uppstå.
Mäter tillgängligt B12
Mohammed Hali jobbar med labbverksamheten och samarbetar med de läkare som har patientkontakt. Just nu håller de på att uppdatera riktlinjerna för att förbättra diagnostisering av patienter med B12-brist i Västra Götaland.
– I maj i år bytte vi analysmetod i Västra Götalandsregionen för att kunna ställa säkrare diagnoser. I Sverige använder de flesta fortfarande P-Kobalamin, som mäter den totala mängden B12 i kroppen. Problemet är att 70–90 procent inte kan tas upp.
– Vi har gått över till metoden S-Holotranskobalamin som enbart mäter aktivt B12, den del som är tillgänglig och kan användas av kroppens celler. Därför blir metoden mer tillförlitlig och återspeglar kroppens aktuella B12-status.
Sahlgrenska universitetssjukhuset är först i Sverige med att byta analysmetod. Mohammed Hadi hoppas att fler ska följa efter så att vården blir så jämlik som möjligt över landet. Han tror att den gamla metoden delvis fortfarande används av vana, och att det kan finnas praktiska skäl till att den inte ersatts fullt ut av den nya.
Blodprover är inte allt
Bioanalytikern Bettina Borre Buhl har de senaste nio åren specialiserat sig på B12-brist och är medförfattare till flertalet forskningsartiklar på ämnet. 2024 öppnade hon specialistkliniken Vitabi i Danmark med en läkare.
B12-brist kommer ofta smygande, visar sig på olika sätt och påminner om andra sjukdomar, därför blir den ofta förbisedd, menar Bettina Borre Buhl.
– Många tror att blodprov snabbt visar om man har brist på B12. Tyvärr är de inte alltid tillförlitliga. En korrekt diagnos kräver att man lyssnar på patientens sjukdomsbild, alltså symtom, sjukhistoria och helhet. En klinisk diagnos. Så går det inte alltid till i praktiken.
Kom i form på 21 dagar!
- Kostplan
- Träningsfilmer
- Recept
- Experttips
Vanliga orsaker till B12-brist
- Vegansk kost.
- Perniciös anemi, brist på proteinet IF som behövs för upptaget av B12.
- Vissa läkemedel som stör bakteriefloran i tarmen.
- Tarmsjukdomar som glutenintolerans och Crohns sjukdom.
- Operationer i magsäcken.
Risk för bestående skador
Obehandlad B12-brist kan få allvarliga konsekvenser, berättar hon.
– Tillståndet kan leda till nervskador, demensliknande symtom och psykiska sjukdomar. Innan man fann en behandling runt 1926 var sjukdomen dödlig. I dag finns effektiv behandling. Men är den inte tillräcklig, eller diagnosen för sent ställd, riskeras bestående skador.
Hon anser att behandlingen alltid bör anpassas individuellt och inledas med injektioner, oavsett orsak till bristen.
– För de som inte kan ta upp B12 via mag-tarmkanalen är livslång behandling nödvändig, då biter tabletter oftast inte.
”Vården måste få mer kunskap”
Samtidigt trycker hon på att blodprover inte heller visar behandlingsresultatet.
–Vid behandling normaliseras B12-nivån i blodet snabbt, men det betyder inte nödvändigtvis att symtomen försvinner. Därför bör man alltid bedöma effekten utifrån hur patienten faktiskt mår.
För att förbättra situationen för de som upplever att deras symtom inte tas på allvar krävs förändring, enligt Bettina.
– Vårdpersonal måste få mer kunskap, via utbildning och uppdaterade riktlinjer. Läkare bör lyssna mer på patientens upplevelse. Laboratorievärden visar inte hela bilden. Dessutom behövs mer forskning för bättre förståelse för hur vi bäst diagnostiserar och behandlar.
Foto: Shutterstock/TT, Privat