Vad är "självmordssjukan? Experten om Trigeminusneuralgi
Trigeminusneuralgi är en ovanlig men mycket smärtsam nervsjukdom som orsakar korta, intensiva attacker i ansiktet. Den drabbar trigeminusnerven – en av ansiktets viktigaste känselnerver – som förmedlar signaler från panna, kind och käke till hjärnan. När nerven skadas eller kommer i kläm börjar den sända felaktiga smärtsignaler. I många fall är orsaken okänd – så kallad idiopatisk trigeminusneuralgi.
Så vanligt är trigeminusneuralgi
Varje år insjuknar omkring fyra personer per 100 000 invånare i Sverige. Sjukdomen debuterar oftast i medelåldern och drabbar kvinnor i högre utsträckning än män. Smärtan är nästan alltid ensidig och kan utlösas av vardagliga aktiviteter som att tugga, prata – eller bara vidröra huden.
Jan Wallqvist, överläkare vid öron-, näs- och halskliniken på Länssjukhuset Ryhov, beskriver tillståndet som mycket plågsamt för patienten:
– Det liknar en epilepsi i nerven. Den utlöser sin egen smärta, som kommer i intensiva attacker. Vanlig smärtbehandling fungerar inte, inte ens morfin hjälper, säger han.
Vad är trigeminusneuralgi?
Trigeminusneuralgi är en sjukdom som drabbar ansiktets stora känselnerv – trigeminusnerven eller trillingnerven som den också kallas. Den ger korta, intensiva smärtattacker i ena sidan av ansiktet. Sjukdomen drabbar oftast personer över 50 år, särskilt kvinnor.
Diagnos: En neurologisk undersökning och magnetkamera behövs för att utesluta andra orsaker.
Tre huvudformer:
• Klassisk: oftast orsakad av ett blodkärl som trycker mot nerven.
• Sekundär: kan bero på multipel skleros (MS) eller tumör.
• Idiopatisk: okänd orsak.
Symtom: Kortvariga men mycket intensiva attacker som triggas av vardagliga saker som att tugga, prata eller borsta tänderna.
Behandling: Epilepsimediciner som dämpar nervsignalerna, ibland kirurgi om läkemedel inte hjälper.
Blodkärl vanlig orsak
I många fall orsakas smärtan av att ett blodkärl ligger och pulserar mot nerven i hjärnstammen – en så kallad kärl-nerv-konflikt. Sjukdomen kan också förekomma som en del av multipel skleros eller, mer sällsynt, bero på en tumör. Diagnosen ställs genom en kombination av patientens egen berättelse och undersökningar som datortomografi eller magnetkamera.
– Om vi ser en tydlig kontakt mellan blodkärl och nerv kan kirurgi bli aktuellt. Då öppnar vi upp skallen och lyfter bort kärlet från nerven. Men även i de fallen börjar vi alltid med läkemedel, förklarar Jan Wallqvist.
Eftersom smärtan inte svarar på vanliga läkemedel används epilepsimediciner för att dämpa de felaktiga nervsignalerna. Hos äldre patienter kan behandlingen vara komplicerad eftersom de ofta får biverkningar redan vid låga doser.
– Om tillståndet inte behandlas i tid, kan det bli mer svårbehandlat med tiden. Medicinerna tappar effekt och man måste byta behandling oftare.
"Påverkar livskvaliteten djupt"
Prognosen varierar kraftigt från person till person. Vissa får endast ett enstaka skov som aldrig återkommer, medan andra drabbas av återkommande smärtepisoder.
– Det här är inte en farlig sjukdom i medicinsk mening, men den påverkar livskvaliteten djupt, avslutar Jan.
Foto: TT/Shutterstock