Fråga läkarenSmärta och värkHögt blodtryckHudcancerTäta bröstDepression

Träna minnet – det här mår hjärnan bra av

05 jun, 2023 
Hedvig Söderlund
Att minnet sviker kan ha många olika orsaker – stress, mediciner och sömnbrist till exempel.
Ibland kan det till och med vara bra att ha dåligt minne.
Minnesforskaren Hedvig Söderlund, med egen erfarenhet av nedsatt minne, berättar hur vi bevarar och stärker minnet.
Annons

Tanken på att få en demenssjukdom och tappa minnet är en mardröm för de flesta av oss.

– Minnet är så otroligt viktigt eftersom det är kopplat till vilka vi är. Minns vi inte saker som har hänt, som vårt eget bröllop, tappar vi en stor bit av vilka vi är. Dessutom är det stigmatiserande att ha dåligt minne säger Hedvig Söderlund, minnesforskare, adjungerad professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet och författare till böckerna När minnet sviker och Den utbrända hjärnforskaren.

Varför får man en dèjá vu?Brand logo
Varför får man en dèjá vu?

Av egen erfarenhet vet hon hur det är att vara glömsk. För hennes del handlade det dåliga minnet om att hon var utbränd.

– Jag minns att jag skämdes mycket för att jag glömde bort saker mina vänner berättat för mig. Jag kunde glömma bort att packa upp varorna ur kassen när jag hade varit och handlat. Jag var väldigt disträ men jag glömde aldrig bort hela händelser ur mitt liv. Jag var ledsen över att jag låtit det gå så långt att hjärnan hade påverkats av stressen, säger hon.

Annons

Vanliga minnestecken på stress

Just detta med att man glömmer saker som är här och nu, som att man har bokat tid i tvättstugan, är ett tecken på att minnet påverkats negativt av stress, snarare än att man har drabbats av demens.

Skillnaden är att man vid ”normal” glömska kan glömma vad man åt till middag dagen innan, medan man vid demens inte minns att man har varit på en middag överhuvudtaget.

Ofta finns det helt andra förklaringar till minnesluckorna.

– Det är många olika faktorer som påverkar vårt minne. Förutom sjukdomar som depression och mediciner som bensodiazepiner (lugnande och ångestdämpande) och mediciner mot högt blodtryck, kan minnet påverkas av alkohol, droger och sömnbrist. Alla de här sakerna påverkar vår vakenhet och uppmärksamhet negativt och det gör att vi glömmer lättare, förklarar Hedvig Söderlund.

Forskarens minnestips

• Styrketräna hjärnan med mentala utmaningar. Lös korsord, sudoku, lär dig ett nytt språk eller börja spela ett instrument.

• Öva på att vara här och nu. Det stärker koncentrationen och ­uppmärksamheten.

• Öva gärna mindfulness i skogen. Där blir hjärnan inte lika distra­herad av annat.

• Meditera.

• Motionera så att att du får upp pulsen.

• Sov tillräckligt. Då rengörs och ­repareras hjärnan.

Annons

Vanliga infektioner kan också påverka hjärnan tillfälligt, har ny forskning visat. Det har man bland annat sett vid covid-19 då man kan drabbas av hjärndimma.

Troligen beror den på att det inte bara är lungorna som kan drabbas av syrebrist vid covid. Även hjärnan får en viss syrebrist. Hos de flesta återhämtar minnet och koncentrationen sig efter en tid.

Man kan även ha tillfälliga perioder av dåligt minne.

– Det kan drabba även unga. Det brukar vara ett tecken på att man behöver återhämtning.

Då är det bra att glömma

Ibland kan förmågan att kunna glömma bort saker till och med vara en fördel. Som när man har skaffat sig ett nytt lösenord eller en ny pinkod. Risken är att livet skulle bli väldigt rörigt om vi samtidigt inte glömde bort de gamla koderna.

Att hålla svåra minnen borta kan vara bra för den mentala hälsan också.

– Har man PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, kan man få så kallade intrusiva minnen, som tränger sig på mot ens vilja. Man blir översköljd av minnena och kan få fysiska reaktioner av dem.

Annons

Forskning visar att den som har stark kontroll över sina minnen också har mindre risk att bli sjuk av sitt trauma. Ibland kan det också vara en fördel att minnas fel. För minnet är inte, och ska inte vara, perfekt.

Vissa forskare menar vi ibland minns meningen och innebörden i saker på bekostnad av detaljerna – och det behöver inte vara något negativt. Vi minns helt enkelt händelser så som vi har förstått dem, snarare än hur de exakt gick till.

Det finns vissa sjukdomar i hjärnan som kan debutera redan i 40-årsåldern, men det är ovanligt.

– Man får använda lite sunt förnuft. Är man 50 år och har haft någon förändring i livet, till exempel att man har fått mer att göra på jobbet, är man sannolikt inte dement. Om man är 80 år och livet ser ut som det alltid har gjort men att man har börjat upprepa sig väldigt mycket kan det vara bra att söka hjälp på sin vårdcentral.

Foto: Caroline Andersson Renaud

Annons