Fråga läkarenSmärta och värkHögt blodtryckHudcancerTäta bröstDepression

Glymfatiska systemet – så boostar du hjärnans smarta reningsverk

31 jan, 2024 
Iben Lundgaard
Det är relativt okänt och outforskat, men vi vet att det kan skydda oss mot Alzheimer och flera andra sjukdomar. Lär känna detta viktiga kretslopp i din knopp.
Annons

Varje dag bildas det en halv liter vätska i hjärnan. Dessutom bildas det flera gram ”skräp” som består av olika ämnen, till exempel amyloid, som det finns för mycket av i hjärnan vid Alzheimers. Ett annat ämne som också kan bildas är alfa-synuklein, som det finns för mycket av i hjärnan vid Parkinsons sjukdom. För att hålla oss friska behöver skräpet på något sätt forslas ut ur hjärnan – och det är här det glymfatiska systemet kommer in i bilden.

– Tidigare var man inte riktigt överens om hur hjärnan rensade ut den smutsiga vätskan. Men någonstans måste det ju ta vägen, eftersom det hela tiden bildas ny vätska med skräp. Annars skulle vi dö. Nu vet vi att det tar sig ut med ryggmärgsvätska när vi sover, säger Iben Lundgaard.

Hon är docent vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och fick nyligen fick pris för sin banbrytande forskning kring hjärnans glymfatiska system.

Stressad vid läggdags? 7 knep för att lugna hjärnan till sömnsBrand logo
Stressad vid läggdags? 7 knep för att lugna hjärnan till sömns

Djupsömnen är viktig

Det är alltså hjärnans alldeles egna städsystem som får bort skräpet, och det sker när vi sover. Allra bäst fungerar det när vi sover som djupast. Då är aktiviteten i hjärnan lägre än vanligt och det verkar sätta fart på städandet. Men ju äldre vi blir, desto sämre fungerar systemet. Det förklarar också varför till exempel Alzheimer blir vanligare med åren. På frågan om man kan göra något för att puffa sitt glymfatiska system i rätt riktning svarar Iben Lundgaard ja.

Iben Lundgaard, docent vid Lunds universitet.
Iben Lundgaard, docent vid Lunds universitet.

– Att sova gott och få tillräckligt med djupsömn verkar vara det viktigaste för att processen ska fungera så bra som möjligt. En indikator för att man har fått en bra sömnkvalitet är att man vaknar upp och känner att man har sovit gott, säger hon.

Annons

Man vet också att sådant som kärlens hälsa, antalet hjärtslag och andning påverkar det glymfatiska systemet. Däremot vet man inte exakt hur, men det finns flera teorier. Iben Lundgaard berättar att man kanske kan påverka effektiviteten trots att man har svårt att sova, bara genom att blunda och vara avslappnad.

– Det finns en hypotes att djupandning främjar systemet. Det verkar fungera bättre när vi är lugna. Men vi vet inte ännu om det hjälper att till exempel meditera.

Så får du fart på glymfan!

  • Prioritera din sömn! Se till att du sover tillräckligt för att få den viktiga djupsömnen. Mest djupsömn får vi i början av natten.
  • Var fysiskt aktiv. Motion påverkar det glymfatiska systemet, visar studier på möss.
  • Lär dig djupandning. När vi är lugna jobbar städsystemet effektivare.
  • Ge hjärnan en mental workout då och då. Ny forskning visar att vi kanske kan påverka det glymfatiska systemet även när vi är vakna – genom att anstränga hjärnan lite extra. I en studie fick personer anstränga sig genom att titta på ett flimrande schackmönster. Under testet såg man att den glymfatiska vätskan cirkulerade mer när man tittade på mönstret.

Träning hjälper till

Hon vill även slå ett slag för träning, eftersom det stärker det glymfatiska systemet. Hur mycket och hårt man måste träna vet man däremot inte än.

Annons

– Men vi har sett att möss som får springa i ett hjul har bättre fungerande städsystem i hjärnan. Förmodligen har det glymfatiska systemet även en koppling till sund kost, men det vet vi inte säkert, säger Iben Lundgaard.

Forskning visar också att städningen fungerar sämre vid högt blodtryck.

– Håll gärna lite extra koll på ditt blodtryck.

Iben Lundgaard hoppas att hennes forskning på sikt ska leda till läkemedel mot neurologiska sjukdomar, till exempel Alzheimer, Parkinsons och Huntingtons sjukdom.

– Kanske kan en dålig glymfatisk funktion leda till andra demenssjukdomar också. Om det är så, är förhoppningen att vi så småningom ska kunna attackera den dåliga funktionen med sömnbehandling och läkemedel.

Inom forskningen undersöker man också kopplingar mellan hjärnans städsystem och vår generella hjärnhälsa och hur man som läkare ska kunna upptäcka dålig glymfatisk funktion hos människor.

– Förhoppningen är också att hitta ett sätt att snabba på systemet och få ut ännu mer vätska ur hjärnan. Det skulle kunna få betydelse för exempelvis stroke eller skador där man kan få för mycket vätska i hjärnan, säger Iben Lundgaard

Annons

Det vet vi om hjärnans städsystem

Det glymfatiska systemet upptäcktes först 2012. Det kan förenklat beskrivas som ett vätskefyllt nätverk i hjärnan som sköljer bort smuts och restprodukter medan vi sover.

Att systemet fungerar är viktigt för hjärnhälsan eftersom det städar bort skräp i hjärnan, bland annat ämnen som i för stora mängder kan leda till sjukdomar i det centrala nervsystemet.

Det gäller sjukdomar som Alzheimers, Huntingtons och Parkinsons sjukdom där det gemensamma är att det samlas för mycket skadliga proteiner i hjärnan. Sjukdomarna har också sömnstörningar som gemensam nämnare.

Forskare undersöker också ett eventuellt samband mellan depression och ett dåligt fungerande glymfatiskt system. Men forskningen är fortfarande i sin linda.

Det glymfatiska och lymfatiska systemet verkar samarbeta med varandra, bland annat via kärl i näsan och hjärnhinnan.

Foto: TT

Annons