Fråga läkarenSmärta och värkHögt blodtryckHudcancerTäta bröstDepression

Dr Mikael om hjärntrötthet: "Man kan ha det i åratal"

24 feb, 2020 
Doktor Mikael Sandström om hjärntrötthet.
Att drabbas av hjärntrötthet kan vara väldigt handikappande – men det är ett symptom och ingen sjukdom. Här reder läkarna Mikael Sandström och Anders Hansen ut vad diagnosen egentligen innebär och vad den som drabbas kan förvänta sig.
Annons

Varje år drabbas hundratusentals svenskar av hjärntrötthet, en trötthet som varken handlar om att man sovit dåligt eller att man är deprimerad, utan som ofta orsakas av en annan sjukdom eller en skada.

– Det handlar om en sjuklig energilöshet som inte går att vila bort. Hjärnan kan inte sortera och bearbeta information på ett effektivt och energisnålt sätt, säger Birgitta Johansson, neuropsykolog på rehabmedicin och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

För någon med hjärntrötthet kan det vara enormt påfrestande bara att gå på restaurang, med hög musik och många runt omkring som pratar högt. Det blir oerhört svårt att hitta fokuset. En av de svåra sakerna är också att hjärntrötthet inte syns utanpå, utan man ser ut precis som vanligt. Man får inget gips att visa upp, men kan ändå vara oerhört handikappande.

En komplex trötthet

Men hjärttrötthet är alltså ingen sjukdom, utan ett symptom. Det kan tillexempel dyka upp på grund av sjudomen ME, neurologiska sjukdomar, hjärntumörer, efter en rejäl infektion eller operation, strålbehandling, stroke, hjärnskakning/skada, utmattningstillstånd, och en del demenssjukdomar.

Annons

Därför kan det vara väldigt komplext att reda ut varför man är oförklarligt trött. Läkaren Mikael Sandström berättade mer om hjärntrötthet i Nyhetsmorgon i TV4 nyligen.

– Det är olika för olika hjärnor och olika tillstånd. Det är biologiska skillnader, och tröttheten kan gå i vågor. Men det typiska vid hjärntrötthet, bortsätt från minnes- och koncentrationssvårigheter, är initiativlösheten. Den här trögheten, att det går långsamt och att man inte hämtar sig, säger dr Mikael.

Typiskt för de med hjärntrötthet att att de vill lite för mycket. Både av den fysiska och den mentala aktiviteten. Och för det mesta är det bara att röra på sig, men det gäller exempelvis inte ME, som istället blir sämre.

– Det typiska är att man har svårt att starta tankar, man blir väldigt lätt uttröttad och man återhämtar sig enormt långsamt. Oftast är man lite piggare på morgon/förmiddag och sen blir man tröttare och tröttare.

Annons

Symptom på hjärntrötthet:

  • Huvudvärk
  • Koncentrationssvårigheter
  • Ljud- och ljuskänslighet
  • Stresskänslighet
  • Minnesproblem
  • Initiativlöshet
  • Affektlabilitet
  • Sömnproblem

Angående affektlabilitet förtydligar Mikael att det handlar om att växla snabbt i sina känslor.

– Det kan jag känna själv efter ett psykiskt trauma, i samband med min sambos död, att jag har blivit känslosammare. Jag kan inte kontrollera det riktigt. Jag kan sitta ensam hemma och gråta. Och det är inte så mycket sorg som att det kommer över mig plötsligt. Kommer det här gå bort? Det är många år sedan, men det tror jag inte.

Går hjärntrötthet att bota?

– En riktigt viktig fråga! En del av dem gör ju det. En del av kriterierna har ändrats genom åren, och man kan lätt gissa att personer med ME fått diagnosen utmattning, och tvärt om. Man får fel diagnos. Och då blir ju behandlingen därefter fel, säger Mikael Sandström.

Även Anders Hansen, överläkare i psykiatri, pratade nyligen om behandling av hjärntrötthet med Malou von Sivers i Efter tio.

– Man har vid utmattning exempelvis kunnat se att mindfulness tycks vara bra, man testar ibland med olika mediciner, som antidepressiva, men det går inte att generalisera effekten av det. Jag brukar remittera till psykoterapi, sa Anders Hansen då.

Annons

Det kan hjälpa mot hjärntrötthet:

  • Optimera sömnen
  • Mikropauser
  • Powernaps
  • Utomhuspromenader
  • Planera dig tid

Är det farligt med hjärntrötthet?

– Nej, det är det inte. Men man måste ”gilla läget” lite grann, och anpassa behandlingen efter det, säger dr Mikael.

Det centrala i allting är sömnen och dess kvalitet, menar han, samt att man berättar för sin omgivning vad man är drabbad av, även om det känns privat. För man är extra känsligt och inte längre så stresstålig.

Hur länge kan man ha hjärntrötthet?

– Det finns inget givet svar, men man kan ha det i åratal, säger dr Mikael.

Den som haft en stroke eller fått ett slag mot huvudet som skadat hjärnan kan uppleva att det tar flera månader att återhämta sig, och vissa säger att de aldrig blivit desamma igen.

– Vi måste förstå att hjärnan är ett organ, som hjärtat, lungorna eller levern och den kan fungera olika bra genom olika tider i livet. Och vid hjärntrötthet så funderar den väldigt dåligt, säger Ander Hansen i Efter tio.

Annons

Går det att bli frisk då?

– Man kan bli så bra att man kan hantera allt i sin vardag, men visst sätter det sina spår. En del är nog bara att acceptera, det är nog smartaste sättet att förhålla sig. Efter en svår infektion eller hjärnskada – blir allt som förr? Nej, det blir det inte, säger dr Mikael.

– Många blir bättre, men det tar tid. Det kan ta lång tid, säger Anders Hansen.

Var vänder man sig för att få diagnos?

– Om det är distriktsläkare och sköterskor som är riktigt pålästa och har detta som specialämne – jättebra, men så ser det oftast inte ut. De bör istället remittera till eller åtminstone konsultera en neurolog för att fortsätta utredningen.

Hjälper fysisk aktivitet mot hjärntrötthet?

– Vad gäller ME så gör det inte det. Då måste man anpassa sig. Men se då för fasen till att diagnosen är rätt! Annars är fysisk aktivitet jättebra, förklarar Mikael Sandström.

Han tipsar också om att våga kräva mer av sin omgivning om man är drabbad av hjärntrötthet. Du kanske behöver ta en två timmar lång tupplur på lunchen, eller skippa den där middagsbjudningen. Lyssna på kroppen och planera in återhämtning. Respektera och acceptera, och ge dig själv rätten att ta det lugnt.

Annons

– Man måste sänka ribban för sina krav på sig själv, för det är inte så att man kan träna upp det här genom att anstränga sig mer. Då blir resultatet ofta tvärt om, säger Anders Hansen.

Hur ska man som anhörig förhålla sig?

– Säg att det är lugnt, vi vet att det inte syns. Som anhörig är det viktigt att vara extra tolerant, att vara extra snäll. Gå lite längre än man brukar göra, för personen är inte samma. I inledningsskedet är det extra viktigt att omgivningen är tolerant, säger dr Mikael.

Källa: Nyhetsmorgon med Mikael Sandström, Efter tio med Anders Hansen Foto: TT

Läs mer:

Hjärntrötthet: Symptomen på att din trötthet är onormal

Vintertrött eller sjuk på riktigt? Så vet du när du ska söka hjälp

ME/CFS: Vanliga symtom på kroniskt trötthetssyndrom

Annons