Allt du behöver veta om självtester

Efter reklamen: Det här är postcovid- se varför kvinnor drabbas oftare

Du har säkert gjort ett självtest någon gång i ditt liv. Kanske ett graviditetstest eller ägglossningstest? Eller som de flesta av oss under pandemin, ett covid-19-test.

Ett självtest är ett test som du kan ta själv hemma. Du tolkar också svaret på egen hand. I Sverige har de olika apoteken ett brett sortiment av självtester för olika tillstånd och sjukdomar. De säljs både i butik och online.

Förutom de vanligaste, som till exempel graviditetstester, finns självtester för till exempel urinvägsinfektion, glutenintolerans, vitamin- och mineralbrister, sköldkörtelproblem, halsfluss och fler­talet andra tillstånd.

– Självtester är en liten del av vår försäljning och det är ett område som växer. Nytt hos oss är test för att se om klimakteriet är på gång. Vi hade en mycket stor försäljning av covidtester under pandemin som nu nästan helt klingat av. Den största andelen självtester nu är exempelvis graviditets- och ägglossningstester, säger Elina Kuhs, kategorichef på Apoteket.

"Ställ inte din egen diagnos"

Klimakterietest för hemmabruk – fungerar de verkligen?

Testen ska vara CE-märkta

Tester som görs hemma och sedan skickas in till ett laboratorium eller till hälso- och sjukvården för analys räknas inte till ett självtest utan som en produkt för egenprovtagning.

Självtester där du kan få svaret hemma efter provtagning räknas som en medicinteknisk in vitro-produkt, även kallad IVD-produkt. De är utformade för att ge snabba resultat utanför laboratoriemiljö.

Hur vet jag om testet är tillförlitligt?

– De test som är godkända att säljas i Sverige ska vara CE-märkta. Produkterna behöver inte godkännas av Läkemedelsverket, det är tillverkarna av testerna som själva intygar att de uppfyller de krav som finns genom CE-märkningen. Dessutom ska självtest granskas och godkännas av ett anmält organ, vilket är ett oberoende granskningsföretag. Intill CE-märkningen ska finnas en fyrsiffrig kod som identifierar vilket organ som har gjort granskningen, säger Camilla Bysell, gruppchef på Läkemedelsverket.

Så fungerar testerna

Oavsett vilken typ av självtest krävs en kroppsvätska för att avläsa ett svar. Det kan handla om blod, urin, saliv eller sekret från till exempel slida. Ofta finns en behållare med i testet och när kroppsvätskan blandas med testvätskan sker en reaktion och ett resultat visas.

Det kan också vara så att en droppe blod ska placeras på en testkassett som visar svaret efter någon minut. Resultatet visas som positivt eller negativt, inte som en gradering på en skala.

– Det finns tydlig information som hör till testet och det är viktigt att läsa igenom den. Vi finns självklart tillgängliga för att svara på frågor, säger Apotekets Elina Kuhs.

Hur du gör efteråt

Kikar vi närmre på ett av diabetestesten som vi hittar på apoteken så mäter det bland annat nivåer av glukos i urinen. Efter att ha kissat på en sticka får du svar inom en minut. Men kan vi lita på svaret?

Provet säger sig ha en tillförlitlighet på 98 procent, men kan inte användas för att ställa diagnos, utan för att ge en indikation. Sedan får du kontakta vården för diagnos och medicinska åtgärder.

– Varje test måste beskriva vad det har för säkerhet och prestanda. Det kan till exempel stå: tillförlitlighet 89 procent. Det ska också framgå tydligt i manualen vad man ska göra efter att man självtestat sig, säger Camilla Bysell på Läkemedelsverket.

Efter reklamen: Slipp hälsoångest med lagommetoden – överläkaren om att njuta mer

Ställer inte någon diagnos

Tittar vi i stället på ett test förunderproduktion av sköldkörtel­hormon anges en tillförlitlighet på 95,5 procent. Testet görs med hjälp av ett stick i fingret. En bloddroppe placeras på en testkassett, sedan droppas utspädningsvätska också på kassetten. Efter 10 minuter kan du läsa av om testet är positivt eller negativt. Ett positivt resultat betyder att du har en högre halt av hormonet TSH i blodet.

Men vad gör jag då om testerna visar att jag är sjuk? Kan jag ställa diagnosen själv och börja medicinera? Nej, om vi pratar om till exempel diabetes eller sköldkörtelproblem är det inte riktigt så enkelt. Många av de sjukdomar och besvär du kan testa kräver diagnos från läkare och innebär medicinering som kan vara receptbelagd.

– Tanken är att du testar dig och sedan kontaktar sjukvården för eventuell behandling. Testet ger en indikation som sedan följs upp tillsammans med vården, säger Elina Kuhs.

Det kan DNA-testerna avslöja – men vill vi egentligen veta?

Viktigt att tänka på

Vill du köpa ett självtest kan det vara bra att du som konsument ser efter att det finns ett CE-märke och att det är tydligt vem som är tillverkare. I Sverige har vi krav på att det ska finnas en tydlig bruksanvisning på svenska, säger Camilla Bysell.

– En hel del webbförsäljning av den här typen av produkter finns, där ska du vara lite försiktig. Köp inte produkter där det står att de är för professionellt bruk, de är inte avsedda för dig i hemmet. Det finns hur många tillverkare som helst och saknas CE-märkning är testet osäkert. Läkemedelsverket kan förbjuda produkter och vi tar emot tips från personer som stöter på sådana som inte uppfyller kraven

Läkaren Rita Fernholm kommenterar:

Det finns med andra ord tydliga riktlinjer för självtester. Men vad tycker läkaren – kan testerna göra oss onödigt oroliga? Eller kan de rent av avlasta sjukvården?

Vi har frågat Rita Fernholm, specialist­läkare i allmänmedicin och författare till boken Konsten att gå till doktorn, om hon tycker att det är bra eller dåligt med självtester.

– Både ja och nej. Varje test har sin egen sensitivitet som visar hur grovmaskigt testet är. Ju högre procent desto bättre test. Att testa socker i urinen är bra om du misstänker att du har diabetes.

När det gäller sköldkörteltestet så kan det vara lite klurigt, menar hon.

– Ett högt värde visar att du har en för låg ämnesomsättning. Men ett högt värde kan också visas om du har en annan sjukdom i kroppen. En underproduktion kan ge så många olika symtom, jag tycker att det är en komplicerad fråga.

Svårt med tillförlitligheten

När Rita Fernholm tittar på utbudet av tester via apoteken online anser hon dessutom att det framgår väldigt lite produktfakta, vilket kan göra det svårt att veta hur bra testerna man beställer är.

– Vad gäller halsflusstestet så är jag också skeptisk. Inom sjukvården tittar vi på hur sannolikt det är att du har halsfluss. Det är vissa kriterier som ska uppfyllas för att ta provet, inte bara att du har ont i halsen. Att göra ett halsflusstest bara för att du har ont i halsen är oftast olämpligt eftersom risken är stor att du inte kan lita på ett test som svarar att det finns streptokocker. Tillförlitligheten ökar om du samtidigt har feber och du inte har någon hosta.

Kan testerna avlasta vården?

– Kanske inte avlasta vården. En del som tar självtester söker sedan vården fastän de kanske inte hade behövt det och då blir det ingen avlastning. Samtidigt kan ett självtest vägleda så att diagnostiken inom vården sedan kan gå snabbare. Så det är både och.

Tror du att människor testar sigi onödan, eller kan testerna göra att man i stället kontaktarvården tidigare?

– Jag tror att många testar sig i onödan. Regelbundet kan vi se tidningsrubriker av typen ”Du kan vara sjuk utan att veta om det!” vilket gör folk oroliga i onödan. Mår man bra behöver man inte ta tester. I enstaka fall kan testerna göra att man kontaktar vården tidigare, säger Rita Fernholm.