Vad är bikuspid aortaklaff – och är det farligt?
Jag har sista månaderna känt mig väldigt trött och bokade därför ett besök hos min husläkare. Vid besöket togs en del prover som var normala, läkaren lyssnade också på mitt hjärta och hörde ett blåsljud. Jag fick därför en remiss för att göra ett ultraljud på mitt hjärta.
Vid den undersökningen som jag nyss varit på fick jag veta att orsaken till mitt blåsljud var att jag har en bikuspid aortaklaff. På ultraljudet sa de att jag skulle får mer information och uppföljning av detta av min husläkare.
Jag har försökt att hitta var jag kan läsa om detta men inte lyckats och känner mig orolig. Vad är det jag har och är det farligt?
/Linda, 52 år.
Läkaren Hanna Brännlund svarar: En bikuspid aortaklaff ger inga symtom i början
Bikuspid aortaklaff som du fick information om att du har är det vanligaste medfödda hjärtfelet och finns hos cirka 1–2 procent av befolkningen. En bikuspid aortaklaff ger inga symtom och det är inte orsaken till att du är trött, så jag hoppas att du fick goda råd vid besöket hos din husläkare avseende ditt mående och trötthet.
En bikuspid aortaklaff ger som sagt inga besvär. Det är dock en missbildning på aortaklaffen i hjärtat som är viktig att hitta då det ska följas upp regelbundet. Det finns nämligen en ökad risk för följdsjukdomar som potentiellt är allvarliga.
De flesta hjärtklaffsjukdomar upptäcks genom att vi lyssnar på hjärtat och hör ett blåsljud, precis som för dig. Ett blåsljud beror på att blodets vanligtvis jämna flöde genom klaffen blir mer virvlande på grund av en förträngd eller läckande klaff.
Man kan ha blåsljud på hjärtat utan att det finns någon bakomliggande klaffsjukdom. Det är därför viktigt att ett nyupptäckt blåsljud alltid utreds vidare. Med ett ultraljud på hjärtat så kan man förutom att bedöma hjärtats pumpfunktion även se hur klaffarna och blodflödet fungerar, och på så sätt bedöma om det finns ett läckage eller om någon klaff har en förträngning.
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Kom i form på 21 dagar!
- Kostplan
- Träningsfilmer
- Recept
- Experttips
Hjärtfelet ökar risken för andra klaffsjukdomar
Aortaklaffen ska normalt ha tre klaffickor men vid en bikuspid aortaklaff så finns enbart två. En bikuspid aortaklaff är därför inte lika jämn i formen som en normal klaff och när blodet strömmar igenom så blir det ett ökat slitage på klaffen och det kan med tiden uppstå små skador på den. På sikt kan det bildas ärrvävnad och förkalkningar i klaffen och den blir då mer stel. Därför finns en ökad risk för att utveckla andra klaffsjukdomar över tid som aortastenos eller aortainsufficiens.
Orsaken till att man får en bikuspid aortaklaff är inte helt klarlagd men tillståndet anläggs i fosterstadiet. Man vet att det finns en ärftlighet för denna hjärtmissbildning. Det är viktigt att hitta de som har en bikuspid aortaklaff då det ska följas av en specialist i hjärtsjukdomar. Man kan genom noggrann uppföljning och ibland kirurgisk behandling förebygga allvarliga komplikationer. Vid enbart en bikuspid aortaklaff så görs uppföljningar vart tredje till femte år.
Först när det uppstår komplikationer på sikt kan man få symtom av tillståndet. Besvären kommer vid en uttalad nedsatt funktion i klaffen som leder till begynnande hjärtsvikt. De vanligaste symtomen då är andfåddhet, kärlkramp och svimningar.
Så i ditt fall kommer din husläkare sannolikt skicka en remiss till närmaste specialist i hjärtsjukdomar för fortsatt uppföljning. Det jag tänker att du kan göra själv utifrån att du besvärats av trötthet och nu behöver minska risken för att på sikt få övriga hjärt- och kärlsjukdomar är att se över dina levnadsvanor:
- Ät hälsosamt och sträva efter normalvikt.
- Var fysiskt aktiv. Gärna minst 30 minuters fysisk aktivitet dagligen.
- Rök eller snusa inte eftersom det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt lungproblem.
- Prioritera sömnen.
- Minska alkoholkonsumtionen.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
- Ulrika Sjöberg, aukt. sexolog, legitimerad barnmorska, KBT/ ACT terapeut steg - 1 och parterapeut. Driver online mottagningen Actig.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT/Shutterstock