Fråga psykologenFråga läkarenFråga KBT-terapeutenFråga relationsexpertenFråga träningsexperten

Jag lider av tvångstankar – hur slutar jag tvätta händerna?

19 aug, 2023 
En kvinna som tvättar händerna
Denna läsare misstänker att hon utvecklat ett tvångssyndrom efter pandemin. Främst handlar det om att hon tvättar händerna ofta och att hon kollar att dörren är låst flera gånger. Nu undrar hon vad hon ska göra? KBT- terapeuten Nathalie Siljerud Joo svarar.
Annons

Fråga: Jag vet inte om det har förvärrats på grund av covidpandemin, men jag är rädd att jag håller på att utveckla ett tvångssyndrom. Främst handlar det om att jag tvättar händerna ofta, till och med när jag inte har varit utanför dörren.

Se också: 5 vanliga myter om hygien som inte stämmerBrand logo
Se också: 5 vanliga myter om hygien som inte stämmer

Jag har också börjat kolla ytterdörren flera gånger varje kväll. Jag låser alltid dörren när jag går in och när jag kollar dörren för andra eller tredje gången så vet jag ju egentligen att den är låst. Jag blir tokig på mig själv. Jag inbillar mig att den (mot alla odds) ska vara olåst och att någon ska komma in på natten.

Är det här tvångstankar? Det känns som att hjärnan ständigt arbetar och jag har svårt att vila i mina tankar och lita på mig själv. Vad ska jag göra?

Annons

/Lydia

Nathalie Siljerud Joo

  • Nathalie Siljerud Joo är legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning. Hon svarar på frågor om bland annat relationer, inre välmående, personlig utveckling, depressioner och ångest.

KBT-terapeuten Nathalie Siljerud Joo svarar: "Väldigt påfrestande"

Ja, det låter som att du har tvångstankar. Det är vanligt att utveckla de tvångsbeteenden som du beskriver. Jag hör från flera av mina klienter att symptom har förvärrats under coronapandemin. Särskilt när det gäller två områden inom tvång, en rädsla att bli smittad, men också en rädsla att skada andra om smitta överförs.

Du skriver att din hjärna ständigt arbetar och att du har svårt att vila i dig själv. Det måste vara väldigt påfrestande för dig och är ett tecken på att du bör söka behandling för OCD, tvångssyndrom. Jag tänker att du inte ska behöva ha det på det här sättet.

Många människor har ett visst tvång som inte påverkar det vardagliga livet i någon större utsträckning. I de fallen är det bra att uppmärksamma sig själv på att ”nu går jag in i mitt tvång”, men det kanske inte stör i sådan omfattning att det behövs en behandling.

Annons

Blir det mer omfattande tvång påverkar det ofta livet på många områden. Det är väldigt påfrestande med tankarna och känna sig tvungen att utföra ett beteende för att motverka tanken. Det som händer är ofta att relationerna blir lidande. Förutom att det kan vara svårt att vara i nuet med sina anhöriga kan det uppstå konflikter med familjemedlemmar gällande tvånget. Det är inte ovanligt att en hel familj anpassar sig efter en persons tvångssyndrom. Så långt behöver det såklart inte gå i ditt fall.

Jag tycker att det är väldigt positivt att du verkar se detta beteende i ett tidigt skede i livet och det låter som du känner dig manad till att göra något åt det. Min rekommendation är att du kontaktar en vårdcentral som kan hjälpa dig vidare. Om tvånget påverkar ditt liv mycket kan du be om att bli remitterad till en specifik OCD-enhet. Många behandlingar går ut på att lära sig hantera känslan som tvångstanken för med sig och att exponera sig i små steg. Lycka till och bär inte på detta för länge själv, det finns bra hjälp att få!

Annons

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Annons