Fråga psykologenFråga läkarenFråga KBT-terapeutenFråga relationsexpertenFråga träningsexperten

Finns det något samband mellan laktos- och glutenintolerans?

22 aug, 2023 
En kvinna och en man som dricker mjölk och äter bröd.
Vår läsare Bo undrar om det finns något samband mellan laktos- och glutenintolerans. Så här svarar läkaren Michael Seipel.
Annons

Fråga: Jag skulle gärna vilja veta lite mer om laktosöverkänslighet. Är det någon form av allergi? Har det något samband med glutenintolerans eller är det olika saker?
/Bo

Se också: Så fungerar korsallergiBrand logo
Se också: Så fungerar korsallergi

Läkare Michael Seipel svarar: "Kan finnas samband mellan lakos- och glutenintolerans"

Med laktosöverkänslighet antar jag att du syftar på laktosintolerans. Gluten- och laktosintolerans är två skilda tillstånd vilka har olika orsaker, men man kan ändå säga att det finns ett samband.

Vid glutenintolerans är problemet att kroppens immunsystem uppfattar äggviteämnet gluten som ett främmande ämne. Gluten finns i sädeslagen korn, råg och vete, men inte i havre. När man då äter mat som innehåller gluten reagerar immunförsvaret i tunntarmens vägg och det uppkommer en inflammation. Inflammationen skadar tunntarmens vägg och upptaget av olika vitaminer och näringsämnen kommer då att försämras. Bland annat kan tarmens förmåga att ta upp laktos påverkas så att man utvecklar en laktosintolerans. Denna försvinner när man börjar med glutenfri föda och tarmslemhinnan läker.

Annons

Michael Seipel

  • Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
  • Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.

Laktosintolerans är ingen allergi utan ett tillstånd där tunntarmen har en nedsatt förmåga att bryta ner och ta upp mjölksocker (laktos). Orsaken är en brist på enzymet laktas. I tarmen drar laktosen då till sig vatten, och passerar ­vidare ner till tjocktarmen där det angrips av tarmbakterier så att det bildas mycket gaser. Följden av detta blir knipsmärtor, uppsvälld mage och diarré.

Det finns tre former av laktosintolerans: primär, tillfällig och medfödd. Den primära, som är den vanligaste, innebär att vi ­successivt förlorar den medfödda förmåga vi haft sedan småbarnsåldern att kunna bryta ner laktos. Eftersom förmågan förloras gradvis kommer de första symtomen i regel inte förrän i tonåren. Den förmåga som gått förlorad kommer inte tillbaka.

Annons

Den tillfälliga laktosintoleransen beror på att man drabbats av en tarmsjukdom där tarmslemhinnan skadats så att förmågan att bilda enzymet laktas påverkats, till exempel vid glutenintolerans. När sjukdomen behandlats och skadan läkt kommer förmågan tillbaka. Medfödd laktosintolerans är mycket ovanlig och innebär att kroppen inte kan bilda laktas. Det är en ärftlig sjukdom som visar sig redan när barnet är nyfött.

Diagnosen primär laktosintolerans är ofta lätt att ställa genom att man helt utesluter mjölkprodukter under fyra veckor. Om besvären då försvinner, för att sedan återkomma när man börjar med mjölkprodukter igen, är man sannolikt laktosintolerant. Det finns också allergi mot komjölksprotein, äggviteämnet i komjölk. Allergin ger i regel mer uttalade besvär och symtomen uppträder hos yngre barn. I tveksamma fall får man göra mer omfattande utredningar med bland annat gentest.

Att vara laktosintolerant är inte farligt men naturligtvis besvärande. I dag finns många laktosfria mjölkprodukter vilka gör livet enklare för dem som är drabbade. En dietist kan ge goda råd. På ­apotek kan man också utan recept köpa tabletter som innehåller ­enzymet laktas. Dessa kan vara bra att ha vid tillfällen då det är svårt att undvika laktos.

Annons

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, ST-läkare i allmänmedicin som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla läsarfrågor och svar från våra experter.

Foto: Shutterstock/TT

Annons