Propp i lungan – så vet du om du är i riskzonen
Se 6 hälsosamma steg till friskare och starkare lungor
När jag var i 20-årsåldern fick jag en propp i lungan efter att ha opererat mitt knä på grund av en olycka. Under en period fick jag behandling för proppen, därefter ansågs jag friskförklarad och ingen uppföljning behövdes.
På grund av det här fick jag aldrig äta p-piller men i övrigt har det inte påverkat mig på något sätt under livet. Nu blev det dock aktuellt igen då min granne nyligen drabbats av en propp i lungan. Han fick blodförtunnande medicin som han ska ta livet ut.
Det väckte en fundering hos mig om att jag kanske också skulle ha haft det? Nu är jag ju gammal och mår bra, så jag verkar inte ha någon ökad risk för nya proppar? Men lite orolig blev jag och funderar på om rekommendationen för behandling förändrats efter alla dessa år?
/Torun, 62 år.
Läkaren Hanna Brännlund svarar: "Behandlingen beror på utbredningen av proppen"
Propp i lungan, som vi kallar lungemboli, är ett tillstånd som kan orsaka bröstsmärta och andningssvårigheter och i enstaka fall är ett livshotande tillstånd. Vi skiljer på om de är spontant uppkomna eller om det som i ditt fall finns en provocerande orsak.
Det finns flera riskfaktorer för att utveckla en propp i lungan. För dig var det både ett trauma och inaktivitet som det blir efter en operation som sannolikt förklarar varför just du drabbades.
Ibland kan propp i lungan vara svårt att misstänka initialt då det finns ett brett spektrum av olika akut insättande symtom men också symtom som successivt kan försämras under en längre tid. Det finns flera andra sjukdomar som kan ha liknande symtom och det kan ibland vara svårt att differentiera från bland annat hjärtsvikt, hjärtinfarkt och lunginflammation.
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Vid en liten enstaka propp kan symtomen vara mer diskreta till skillnad från det som vi kallar massiv lungemboli. Då är det utbredda proppbildningar, oftast i båda lungorna.
Så behandlas propp i lungan
En akut handläggning ska alltid ske vid misstanke om propp i lungan och oftast görs den på närmaste akutmottagning. Behandlingen beror på utbredningen av proppen, om det är flera proppar samt om det finns eventuell annan sjuklighet. Oftast sker den initiala behandlingen inneliggandes på sjukhuset och sedan får man fortsätta behandlingen i hemmet med blodförtunnande medicinering.
De som drabbas av en propp i lungan spontant, det vill säga utan någon förklaring eller bakomliggande orsak, har en ökad risk att få en ny propp framledes. Där tas alltid ställning till om den blodförtunnande behandlingen ska fortgå livslångt.
I ditt fall då du drabbades av en propp efter ett trauma och operation så fick du precis rätt behandling. Ingen uppföljning behövs då utifrån att du var välmående. Så du behöver inte oroa dig för det nu då du inte har någon högre risk än någon annan att drabbas på nytt.
Riskfaktorer propp i lungan:
- Hög ålder, fetma.
- Cancersjukdom.
- Östrogen som finns i p-piller, hormonbehandling vid klimakteriebesvär samt naturlig ökning i samband med graviditet.
- Vissa kroniska sjukdomar som hjärtsvikt och KOL.
- Immobilisering efter till exempel operation, trauma eller gipsat ben.
Symtom vid lungemboli:
- Andfåddhet, ibland akut insättande.
- Bröstsmärta.
- Hög puls och hjärtklappning.
- Torrhosta.
- Hög andningsfrekvens.
- Ibland blodiga upphostningar.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
- Ulrika Sjöberg, aukt. sexolog, legitimerad barnmorska, KBT/ ACT terapeut steg - 1 och parterapeut. Driver online mottagningen Actig.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT/Shutterstock