Prickarna på armen kommer och går – är det oroande?

Fråga: Jag är en kvinna, 48 år, som undrar över en konstig hudförändring jag fått på ena överarmen. Utan synbar orsak får jag rödlila, lite upphöjda och svullna prickar, på några millimeter i storlek på armen.

Efter några dagar börjar de plattas ut och bli mörkare. Dag tre är de platta, mörkt lila och lite suddiga i kanterna. De ser då mest ut som små blåmärken. Sedan bleknar de gradvis tills de är svagt rosa, något upphöjda och glansiga fläckar som jag aldrig hade upptäckt om inte det röda hade dykt upp först.

Efter reklamen: Sjukdomarna som du kan upptäcka i hud, hår och ögon

När det här hade upprepats några gånger bokade jag tid på vårdcentralen. Tyvärr var mina prickar i det vilande tillståndet då jag träffade läkaren, som bara sa att jag inte behövde oroa mig och att remiss till hudläkare inte var nödvändigt. När jag ifrågasatte blev stämningen dålig och besöket avslutades ganska bryskt. Jag kände mig inte alls lugnad efteråt.

Jag har en del andra pyttesmå röda platta fläckar och känner till något som heter körsbärsangiom, men det här kommer ju och går? Hur kan läkaren veta att det inte är oroande utan att ha sett förändringarna när de är aktiva? Borde han ha använt ett dermatoskop? Ska jag nöja mig med beskedet jag fått?
/Karin

Utslag och klåda i samband med förkylning – vad kan det vara?

Läkare Michael Seipel svarar: "Angiom behöver sällan tas bort"

Jag kan förstå både dig och din läkare. Du känner dig orolig över de nytillkomna hudförändringarna och du är naturligtvis inte nöjd med att inte ha fått en mer uttömmande förklaring.

Läkaren å sin sida har inte sett något avvikande som skulle kunna motivera remiss till en hudspecialist. Du har ju faktiskt själv svårt att se något när hudförändringarna är i vila.

Enligt min uppfattning borde läkaren ha bett dig komma tillbaka akut när förändringarna var aktiva och synliga. Då hade förutsättningarna för att kunna ställa korrekt diagnos varit betydligt gynnsammare.

Du undrar över om man borde ha använt ett dermatoskop, men frågan är vilken hjälp man skulle ha haft av det vid ditt besök. Ett dermatoskop är en lupp, ett förstoringsglas, som ger ungefär tio gångers förstoring av det man tittar på.

Luppen är försedd med en stark ljuskälla vilken kan varieras mellan olika typer av ljus: polariserat och icke polariserat. Genom att använda dermatoskopet kan man få en bättre uppfattning av hudens struktur och eventuella avvikelser i denna.

Förändringarna du observerat kan mycket väl vara godartade kärlnystan av den typ man kallar för angiom, till exempel körsbärsangiom. Sådana uppträder oftast först efter 30-årsåldern. Förändringar av den här typen behöver inte tas bort. Vill man ändå göra det så får man stå för kostnaden själv.

Kan jag bli av med mina fräknar?

Det finns i dag olika tekniker som lämpar sig för borttagning av godartade angiom, så kallade hemangiom. Till exempel laserkirurgi, elektrisk kauterisering där man bränner bort angiomet med en liten sond och kryokirurgi där man fryser bort angiomet med flytande kväve.

Alla de här teknikerna förutsätter att man verkligen vet att förändringen är av godartad natur. Är man det minsta osäker skär man bort förändringen och undersöker den i mikroskop.

Foto: Shutterstock/TT