När öppenhet om psykisk ohälsa väcker obekväma reaktioner
Jag har länge kämpat med psykisk ohälsa, framför allt utmattning och återkommande depression. Efter mycket tvekan berättade jag nyligen för min chef att jag går i behandling och att jag ibland behöver anpassningar – till exempel kunna jobba hemifrån vissa dagar eller slippa vara med på sociala aktiviteter när jag inte orkar.
Formellt sett fick jag ett okej, men jag märker att folk ser på mig annorlunda nu. Kollegor frågar hela tiden hur jag mår och vill förvissa sig om att jag inte får för mycket arbetsuppgifter. Det känns som att jag inte längre räknas som “pålitlig” – trots att jag gör mitt jobb lika bra som innan.
Jag skäms över att jag ens sa något. Det känns som att jag försökte vara ärlig och ta ansvar, men blev straffad för det. Hur ska man våga vara öppen med psykisk ohälsa på jobbet när det fortfarande finns så mycket tystnad och misstänkliggörande?
Mvh, "Lisa"
KBT-terapeuten Nathalie Siljerud Joo: "Modigt – men nu behöver du ta nästa steg”
Nathalie Siljerud Joo
- Nathalie Siljerud Joo är legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning. Hon svarar på frågor om bland annat relationer, inre välmående, personlig utveckling, depressioner och ångest.
- Vill du läsa fler artiklar av Nathalie Siljerud Joo? Klicka här!
Det är ett stort steg att berätta om sitt dåliga mående till sin chef. Från att du har hållit det helt för dig själv har du nu tagit det steget. Det var modigt gjort tycker jag, och det ligger också i arbetsgivarens intresse att veta sådana omständigheter för att kunna förhindra utmattning.
Det jag funderar över är att du skriver att du berättade detta för din chef med att du nu upplever att även kollegerna vet. Det kanske är helt i sin ordning och att du berättat även för dem, annars har din chef gjort ett övertramp.

Du tycker att dina kolleger ser annorlunda på dig. Utifrån det du beskriver tänker jag att de visar omtanke om dig och att de förvissar sig om att du har det bra. Om man inte fått sådan omtanke tidigare kan det vara svårt att ta emot den. Vid en utmattning är det också ofta svårt att se sina egna gränser och det kan vara viktigt att fortsätta framstå som ”duktig”. Därför blir denna nya situation kanske obekväm för dig.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
- Ulrika Sjöberg, auktoriserad sexolog, legitimerad barnmorska, parterapeut och KBT/ ACT-terapeut steg 1.
Expertsvar ska inte ersätta kontakt med vården
Vi vill understryka att experternas svar inte ska ersätta kontakt med vården eftersom våra experter inte kan göra fysiska undersökningar eller ställa följdfrågor för att få hela bilden klar för sig. Varje person och situation är unik. För individuella frågor bör du som läsare kontakta en läkare, psykolog, terapeut eller annan profession inom vården för att få hjälp.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Å ena sidan kanske du måste acceptera att du har kämpat med utmattning och att du kan behöva andras hjälp ibland. Å andra sidan kan det få motsatt effekt för dig om du blir fråntagen arbetsuppgifter som du orkar med och vill göra. Om man inte känner dig uppskattad och kapabel som arbetstagare kan det i sin tur innebära att utmattningen blir värre.
Tydlighet och dialog kan minska missförstånd
Jag tror därför att det kan vara viktigt att följa upp samtalet som du hade med din chef. Beskriv att du ser att människor runt omkring dig anstränger sig, men att det blir dubbla känslor för dig. Att det är viktigt för dig att känna dig kapabel och att du önskar bli sedd som tidigare. Du kanske också behöver vara mer specifik i hur du önskar ha din arbetssituation. Om det bara är att du behöver arbeta hemifrån ibland, samt undvika sociala tillställningar, så säg att det endast är de anpassningar du önskar. Säg gärna också att du önskar ha en kontinuerlig dialog kring detta.
Jag tänker att detta är en ny situation för dig, men jag tror att läget kommer se annorlunda ut framåt. Då kommer dina kolleger förstå att de inte behöver behandla dig med silkesvantar, utan att du är den som du var tidigare, bara att du ibland behöver kunna säga ifrån när du inte orkar. Jag hoppas att det går fint för dig!
Foto: TT/Shutterstock
