Kärlkramp i hjärtat: Hur avgörs vilken operation det blir?

Fråga: Min man är 68 år och har kärlkramp i hjärtat. Han har varit på flera olika undersökningar, men det är ännu inte bestämt hur han ska behandlas. Man funderar på om det ska bli operation med ballong genom ett blodkärl eller operation där man öppnar upp bröstkorgen.

Jag har frågat runt bland dem i bekantskapskretsen som varit med om det här. Två har fått ballongsprängning och var fort på benen igen efteråt. En tredje var med om den stora operationen och återhämtade sig i flera månader. Varför använder man inte alltid den modernaste och enklaste metoden?
/U-B

Efter reklamen: 5 bra vanor för hjärtat

Läkare Michael Seipel svarar: "Vid hotande hjärtinfarkt kan operation förbättra flödet i kransartärerna"

Redan 1628 beskrev den engelske läkaren William Harvey hur hjärtat, likt en pump, driver blodcirkulationen. För att kunna utföra detta arbete måste hjärtat ha en egen blodförsörjning. Den kommer från kransartärerna, vilka utgår från kroppspulsådern, aorta.

Med tiden avlagras fett och kalk i kranskärlens innerväggar. Hur uttalat beror på ärftliga faktorer och individens livsstil. Processen kallas ateroskleros eller åderförfettning. Inlagringarna gör kärlen trängre och stelare så att blodet får svårare att passera. Följden blir mer eller mindre omfattande syrebrist i hjärtat. Det ger smärtor i varierande grad vid ansträngning och i värsta fall stopp i syreförsörjningen bortom förträngningen, det vi kallar för hjärtinfarkt.

I tidigt förlopp med åderförfettning kan man lindra symtomen med en kombination av läkemedel och ändrad livsstil. Vid större förändringar och hotande hjärtinfarkt finns olika sätt att förbättra blodflödet i kransartärerna.

Bypassoperation – blodkärl kopplas om

Den ”stora operationen” som du skriver, heter på fackspråk CABG, Coronary Artery Bypass Grafting. Det är en mer omfattande kirurgi där man öppnar bröstkorgen och permanent kopplar blodströmmen förbi förträngningarna i kransartärerna. Man använder då patientens egna blodådror från benet och ibland en pulsåder från bröstkorgens insida.

Operationen tar 2–4 timmar varav hjärtat står stilla i cirka en. Den sovande patientens blod syresätts via en hjärt-lungmaskin. Kroppstemperaturen sänks även till 28–32 grader för att skydda vävnaderna. Efter operationen är patienten kvar på sjukhus fyra till tio dagar beroende på hur man mår.

Hjärtarytmi: Detta är WPW-syndrom och så behandlar du det

Under de första sex till åtta veckorna får man inte belasta armarna eftersom detta påverkar läkningen av bröstbenet. Tiden för att bli återställd varierar, men efter tre månader brukar man inte ha några besvär. I regel är man sjukskriven mellan åtta till tolv veckor.

Ballongvidgning – blodkärlet öppnas upp

Den andra ”enklare metoden” kallas PCI, Percutan Coronar Intervention. Här går man in via en pulsåder i ljumske eller handled till kransartärerna med en kateter. Via katetern förs en ballong till området kring förträngningen. Genom att blåsa upp ballongen ”klämmer man ihop” förträngningen, blodkärlet vidgas, och blodflödet förbättras.

För att säkerställa flödet kan man sätta in ett rörformat nät, så kallad stent. Ingreppet tar cirka två timmar och patienten kan gå hem samma dag, med två till fyra veckors sjukskrivning, om blödningen i ljumske eller handled är under kontroll.

”Jag blev patient på hjärtavdelningen där jag jobbade”

Vilken metod man använder avgörs av de aktuella förhållandena i varje enskilt fall. Man tittar bland annat på var förträngningarna är belägna, hur utbredda de är, kransartärernas förlopp och eventuella andra faktorer kring patientens hälsotillstånd.

Till sist, vad gäller ”ny” respektive ”gammal” teknik är det inte så att utvecklingen för CABG stått stilla. Metoderna ­utvecklas ständigt och tekniken förfinas.

Foto: Shutterstock/TT