Fråga psykologenFråga läkarenFråga KBT-terapeutenFråga relationsexpertenFråga träningsexperten

Kan den lilla knölen på ryggen vara farlig?

19 dec, 2022 
En liten knöl på ryggen, som är hård och lite blåfärgad – kan den vara farlig?
Allmänläkaren Hanna Brännlund ger råd till "Anna" som inte känner sig helt lugn med den undersökning hon fick på vårdcentralen.
Annons

Fråga: Jag har en konstig liten och hård knöl på ryggen, ganska högt upp på vänstra skulderbladet, som jag kollade upp hos läkare för några år sedan. Läkaren sa då att det inte var något farligt, men gjorde ingen annan undersökning än att klämma på den.

Knölen är stor som en ärta och den kliar inte, men den är liksom lite blåfärgad. Den har varken blivit större eller mindre under de senaste åren. Jag är strax under 50 och har inga problem i övrigt.

Nu har jag ändå börjat oroa mig över att läkaren faktiskt inte gjorde en ordentlig undersökning, utan mest pratade om hur stressad hon var. Vad kan det vara för liten knöl? Och kan jag lita på läkarens bedömning, eller bör jag kolla upp den igen? / "Anna"

Läkaren svarar: "Var observant"

Hanna Brännlund

  • Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
  • Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.

Du beskriver att du har en knöl stor som en ärta på ryggen sedan flera år. Då den inte vuxit eller ger några symtom, låter det som en ofarlig hudförändring. Mest troligt rör det sig om en tilltäppt talgkörtel som kanske någon gång varit lite inflammerad och därför blivit mörkare i färgen.

Annons

Dessa bildas när talgkörtelns utförsgång täpps igen.I takt med att körteln fortsätter att producera talg ansamlas det och bildar då en talgknöl under huden. De är ofarliga och ganska vanliga, kan komma överallt på kroppen där vi har behåring.Van- ligast är på huvudet, på ryggen eller i nacken.

Talgkörtelcystor som är små och inte orsakar besvär behöver inte åtgärdas. Ibland kan de upplevas kosmetiskt störande eller orsaka skav och sitta i vägen för kläder. Om de behöver tas bort är det ett enkelt ingrepp som görsi lokalbedövning.

Om du känner dig orolig för hudförändringen så tyc-ker jag dock att du ska söka igen för en ny bedömning. Det är viktigt att vi är observanta på nya fläckar eller knutor som tillväxer eller ändrar utseende på vår hudkostym.

Det är ibland väldigt svårt att bedöma en hudförändring bara genom att titta på den, varför vi ofta använder oss av ett dermatoskop när vi bedömer hudförändringar. Ett dermatoskop hjälper oss att se hudens ytligaste delar och förstora bilden så vi kan se om en hudförändring är ofarlig eller kan vara ett misstänkt malignt melanom.

Annons

Var observant på det här:

  • Födelsemärke med ojämn form eller ojämn kant.
  • Hudförändring med ojämn färg, till exempel olika nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt.
  • Hudförändring som börjar växa.
  • Om du har ett sår som inte läker inom tre veckor, eller som kommer tillbaka flera gånger på samma plats.
  • Ett födelsemärke som blöder.

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Foto: Shutterstock/TT

Annons