”Jag lämnades ensam med beskedet om leukemi”
Jag är en 84-årig man. Doktorn har sagt att jag har leukemi, höga vita blodkroppar. Men han var stressad och hade inte tid att informera. Det enda han sade var något om sex år.
Jag önskar en redogörelse kring detta. Läste i en tidning om en behandling som gick ut på att sticka in en nål och suga ut någon vätska som sedan renades från vita blodkroppar. Vet du något om det?
/Björn
Läkaren Hanna Brännlund svarar: ”Alla behöver inte behandling”
Förstår att du har många frågor och funderingar efter att ha fått en cancerdiagnos. Jag ska försöka ge lite översiktlig information kring leukemi, men vill också råda dig att kontakta din behandlande läkare för att få mer information om just din sjukdom, prognos och eventuella behandlingsalternativ då det kan skilja sig beroende på vilken form av leukemi du har.
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Leukemi är ett samlingsnamn för flera olika blodsjukdomar. Man kan dela in leukemi i två huvudgrupper: akut och kronisk. Ursprungligen är leukemi ett grekiskt ord som betyder vitt blod. Det baseras på att blodet vid leukemi innehåller onormalt många vita blodkroppar. Vid dessa blodsjukdomar bildas så många leukemiceller så att den normala blodbildningen i benmärgen trängs undan, därför uppstår ofta brist på normala blodkroppar.
För att diagnosticera leukemi räcker oftast ett blodprov som vi enkelt kan ta på vårdcentralen. För att fastställa vilken typ av leukemi det rör sig om behövs ofta fortsatt utredning med benmärgsprov. Jag tror att det är ett benmärgsprov du läst om, och inte en behandlingsmetod.
Vid misstanke om leukemi görs fortsatt utredning vanligtvis av hematolog- eller medicinklinik. Ett benmärgsprov tas oftast från bäckenet under lokalbedövning med en nål där benmärgsvätska sugs ut. Blod och benmärg kan sedan undersökas i mikroskop för att säkerställa vilken typ av blodcancer det rör sig om samt vilken behandling som ska ges.
Kronisk lymfatisk leukemi: Vanligaste formen bland vuxna
I ditt fall tänker jag att du drabbats av någon variant av kronisk leukemi, och misstänker kronisk lymfatisk leukemi (KLL). Det är den vanligaste leukemiformen hos vuxna, cirka 600 nya fall ses per år i Sverige. Orsaken till sjukdomen är okänd men man misstänker att det kan finnas en viss ärftlighet då man sett en familjär anhopning.
KLL är ofta en stillsam sjukdom med långsam progress där behandling endast är nödvändigt hos cirka 15 procent av patienterna. För att ställa diagnosen behövs endast ett blodprov. Beroende på hur långt sjukdomen utvecklats och på eventuell annan sjuklighet görs en klinisk värdering om och när eventuell behandling ska starta. Det är cirka en tredjedel av alla patienter med KLL som aldrig behöver behandling. Men patienter som har symtom av sin sjukdom eller en snabb progress bör alltid erbjudas behandling.
Jag hoppas att du fått lite mer information om de olika varianterna av leukemi som finns. Men jag tycker som sagt att du ska kontakta din läkare igen för att få mer information om din sjukdom och eventuella behandlingsalternativ och prognos.
Olika former av leukemi
Akut leukemi: Börjar ofta med diffusa symtom som trötthet, långdragna infektioner, feber, viktnedgång och nattliga svettningar.
- ALL = akut lymfatisk leukemi. Drabbar vanligtvis barn.
- AML = akut myeloisk leukemi. Vanligare hos vuxna.
Kronisk leukemi: Ger ofta lindriga eller inga symtom. Sjukdomen upptäcks ofta i samband med provtagning av annan anledning. Kan på sikt ge allmänna symtom som trötthet, svettningar och viktnedgång.
- KLL = kronisk lymfatisk leukemi. En form av lymfom. Den allra vanligaste formen hos vuxna. Drabbar ej barn.
- KML = kronisk myeloisk leukemi. Drabbar både vuxna och barn. Sjukdomen utvecklas ofta långsamt och är livslång.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
- Ulrika Sjöberg, auktoriserad sexolog, legitimerad barnmorska, KBT/ ACT terapeut steg 1 och parterapeut. Driver onlinemottagningen Actig.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: Shutterstock/TT