Fråga psykologenFråga läkarenFråga KBT-terapeutenFråga relationsexpertenFråga träningsexperten

Kan blodgivning påverka mina egna järnvärden?

27 apr, 2023 
En blodpåse som scannas efter blodgivningen.
Minas man har för höga järnvärden. Nu undrar hon om det kan bero på att han varit blodgivare. Så här svarar läkare Michael Seipel.
Annons

Fråga: Min man är 65+ och slutade vara blodgivare för några år sedan efter att ha varit det i många år. Vid en rutinkontroll på vårdcentralen var alla prover bra förutom järnvärdet som var för högt.

Beror din trötthet på järnbrist?Brand logo
Beror din trötthet på järnbrist?

Jag vet att en del lider av för lågt järnvärde, men att det kan vara för högt har jag aldrig hört talas om. Han ska tillbaka för nytt prov om några månader. Om provet fortfarande är för högt kan det bli aktuellt att tappa honom på blod, enligt läkaren.

Kan det här bero på att han länge varit blodgivare? Han känner sig helt frisk. Anledningen till att han går på vårdcentralen är att han får medicin för högt blodtryck. Vad kan hända om han går med för högt järnvärde?
/Mina

Läkare Michael Seipel svarar: "Hemokromatos kan bero på kosttillskott eller ärftlighet"

Genom att vara blodgivare gör man en viktig insats. Tillgång till blod, och olika komponenter i det, är av värde för att behandla många akuta och kroniska sjukdomar. Givaren lämnar 450 milliliter per gång, mindre än 10 procent av blodvolymen. Efteråt får man med sig järntabletter för att kompensera för förlorat järn.

Annons

En gång om året tas ett blodprov, S-ferritin, för att kontrollera järndepåerna i kroppen. Är värdet lågt får man inte lämna blod. Man kan ha normalt Hb (blodvärde) trots att man har låga järndepåer.

Michael Seipel

  • Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
  • Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.

Järn behövs för att de röda blodkropparna ska kunna bildas normalt, men också för att hjärna, hjärta och muskler ska fungera. Vi får i oss järn med kosten, framför allt från rött kött, fågel, fisk och inälvsmat. Även grönsaker innehåller järn men i en form som inte tas upp i tarmen lika lätt. Järnet lagras i lever, mjälte och benmärg.

Som du skriver är det väl känt att järnbrist kan uppstå. Mindre känt är att det finns tillstånd med för höga järndepåer. En orsak till det sistnämnda kan vara tillförsel av för mycket järn via kosttillskott eller genom upprepade blodtransfusioner. Det kallas sekundär hemokromatos. Det finns också en ärftlig variant, primär eller hereditär hemokromatos, där upptaget från tarmen är ökat.

Annons

Vanliga symtom på för mycket järn

Andra tillstånd som kan ge förhöjda järndepåer är lever- eller blodsjukdomar. När kroppens förmåga att utsöndra järn är begränsad kommer överskottet att lagras in i olika organ, som bukspottkörtel, hjärta och lever, och ge skador. Vanliga tidiga symtom är ledbesvär, trötthet och hos män potensproblem. Symtom från organen uppträder i regel senare.

Om prover för inflammatorisk ledsjukdom, reumatisk sjukdom, inte visar något är det viktigt att kontrollera om järndepåerna är förhöjda hos patienter som har diffusa symtom med trötthet och ledsmärtor. Vid framskriden sjukdom kan man i blodprover se tecken på leverskada. Hjärtsvikt och störd hjärtrytm liksom diabetes kan förekomma vid mer allvarliga former av hemokromatos.

Behandlingen riktas om möjligt mot de bakomliggande orsakerna så att depåerna inte fylls på ytterligare. När det gäller att tömma järndepåerna till en acceptabel nivå är regelbundna åderlåtningar, flebotomi, en enkel metod. Till att börja med tappar man en gång i veckan, cirka en halv liter i taget. Man följer behandlingen med blodprover. När värdena nått acceptabla nivåer kan man nöja sig med att tappa 3–4 gånger per år.

Annons

Ibland kan man också använda läkemedel för att minska järndepåerna. Jag tror inte att det är blodgivningen som ligger bakom din mans förhöjda järnvärden. Ett gott tecken är att han inte har några symtom. Det är bra att hans läkare är noggrann och följer upp.

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Foto: Naina Helén Jåma/TT

Annons