Experten: Så sätter du gränser när familjen tar över

Psykoterapeuten: 5 kännetecken för en sund familj

Jag behöver verkligen råd. Varje vinter åker hela min släkt upp till Sälen tillsammans – föräldrar, syskon och ibland mostrar och kusiner. Det låter idylliskt när resan presenteras och många gånger har vi haft det jättekul.

Men detta år blev det helt annorlunda. Jag har en ny partner som jag tog med. Vi har bara varit ihop ett halvår och det var första gången jag har med någon till en resa med familjen.

Ganska snabbt blev det jobbigt. Mina föräldrar ville att vi skulle göra allt tillsammans – åka i samma backar, äta varje måltid ihop och spela sällskapsspel på kvällarna. Jag däremot ville gärna ha lite egen tid med min kille och ville göra några utflykter på egen hand med honom.

När vi valde att hoppa över en gemensam middag en kväll blev min mamma jättebesviken och kallade oss själviska. Det blev spänd stämning resten av veckan, och min partner kände sig helt malplacerad. Nu funderar jag på om vi ens ska följa med nästa år.

Vad tänker du, är det bättre att undvika liknande situationer och stanna hemma?

KBT-terapeuten Nathalie Siljerud Joo svarar: "Ett rejält övertramp"

Det är helt förståeligt att du ville ha en del tid själv med din partner. Det kan vara tufft för alla att umgås dygnet runt med föräldrar och nu har du dessutom just träffat en kärlekspartner. Det är inte konstigt att du vill umgås med bara honom ibland.

Det som är desto konstigare är att din mamma inte alls förstår detta behov. Jag tycker att hon gör ett rejält övertramp när hon kallar er själviska bara för att ni inte vill vara med på en middag. När hon gör på det sättet ser hon inte alls till dig som dotter, utan hon får allt att handla om henne. Jag hoppas att det beteendet bara är en parantes i hennes liv och att hon normalt inte beter sig på det sättet.

Det klart att den enklaste vägen är att bara tacka nej nästa gång och säga att du inte kan åka med. Men samtidigt säger du att ni brukar ha det kul ihop. Det är självklart något fint i att kunna umgås som storfamilj och få det att fungera.

Jag tycker att du nu i efterhand ska tala med din mamma och förklara att du gärna vill åka med, men att du har ett annat behov än henne. Lyft fram det fina i resan samtidigt som du berättar hur du skulle vilja ha det. Fråga henne om hon tror att det finns någon chans till att hon kan se hur fjällresorna delvis skulle kunna se ut på ett annat sätt framåt – där ni både umgås då och då men också får egentid. Hota inte med att ”annars åker inte jag med”- det är som gjort för att kommunikationen kommer bli spänd och misslyckad.

Möjligtvis är det svårt för henne att du har en partner som du tar med dig och att du intar en annan roll i familjen än tidigare. Det ursäktar inte alls hennes beteende, men det kan vara en förklaring till hennes utfall.

Att det blir konflikter i en fjällstuga med storfamiljen i sig är inte märkligt. Ju tajtare man umgås desto fler tillfällen till konflikter blir det. Det är inte konstigt att det blir bråk om kö till toaletten, vem som ska diska eller att någon har på teven på för hög volym.

KBT-terapeuten svararNathalie Siljerud Joo

Men att vända det till att ni är själviska för att ni inte vill följa med på en middag visar på att dina mamma har svårt att förstå dig i situationen. Kom ihåg att era behov också är viktiga.

Foto: TT/Shutterstock