Axeln gör ont flera år efter olyckan – så vet du om det är artros
I min ungdom gick min axel ur led i en skidolycka. Jag vill minnas att jag ramlade i backen i hög fart och fick hjälp på plats med att dra den till rätta igen. Jag kommer inte riktigt ihåg om något mer gjordes men jag tror att jag hade en mitella i några veckor.
Efter det här har jag alltid känt av axeln då och då, vissa perioder mer. Men nu sista månaderna så har jag börjat få en molvärk som oroar mig. Ibland hugger det till i axeln vid vissa rörelser och jag undviker att använda den armen för att plocka ner saker ur skåp och jag har svårt att kamma håret med den handen.
Om det fortsätter så här kanske något behöver göras? Kan det vara olyckan som ger sig till känna så här många år efter? Jag mår bra annars och är skapligt frisk för att vara 69 år.
/Petra
Läkaren Hanna Brännlund: "Låter som typiska symtom för artros"
Axelleden är den led som har störst rörelseomfång av alla leder i hela kroppen. Det är en kulled som kan rotera runt i ledskålen. Det gör att det blir en liten kontaktyta mellan ledkula och ledhåla vilket gör leden något instabil.
När axeln hoppar ur led brukar vi säga att den luxerat. Det kan ske om axeln vrids kraftigt eller om man faller omkull och samtidigt tar emot sig med handen. Axelluxation är en av de vanligaste skadorna i axelleden. Cirka 2 procent drabbas någon gång under livet, det är vanligare hos män.

En axelluxation är mycket smärtsam men de flesta som drabbas blir helt återställda. Det är viktigt att få behandling snabbt så att leden kommer tillbaka på sin plats. En del får besvär efteråt, precis som du beskriver, med kvarstående smärta och i vissa fall en kvarstående instabilitet som ger ökad risk för att axeln hoppar ur led igen.
En röntgen av axelleden rekommenderas alltid vid en axelluxation, speciellt om det är första gången det händer. Detta då det ibland kan uppstå skelettskador i samband med traumat som sker i leden.
Om röntgenkontrollen är normal så rekommenderas att axelleden immobiliseras i en till två veckor med mitella, precis som du beskriver att du fick. Dels i smärtlindrande syfte men även för att ge bästa förutsättningar för läkning av de mjukdelsskador som ofta uppkommer i samband med luxationen.
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Besvären du beskriver nu med molvärk i axeln samt rörelsekorrelerad huggande smärta låter som typiska symtom för artros i axelleden. Artros är en ledsjukdom som kan uppstå i kroppens alla leder och orsaken till axelartros är i de flesta fall oklar, men olyckor tidigare i livet som en luxation kan öka risken för artrosutveckling.
Artros ger besvär med smärta och stelhet. Vanligast är att symtom av axelartros kommer efter 65 års ålder. Vid all typ av artrosutveckling i leder är träning och ökad rörelse rekommenderat.

Så rådet till dig utifrån de besvär du beskriver är att öka styrkan och rörligheten i leden med träning. Ibland kan det vara bra att initialt få hjälp av en fysioterapeut med anpassade övningar och träningsprogram. Det är endast ett fåtal patienter som har svår artrosutveckling i axelleden som behöver opereras för att bli bättre. Ofta räcker träning och smärtstillande läkemedel som behandling.
Symtom vid axelartros:
- Smärta och svullnad: molande värk samt smärta vid belastning och vissa rörelser är vanligt. Även svullnad kring leden.
- Stelhet och minskad rörlighet: roterande rörelser blir ofta svåra och det kan vara svårt att nå bakom ryggen. Ofta en ökad stelhet på morgonen.
- Knäppande ljud: vid rörelse och rotation i axeln så kan ett knäppande eller skrapande ljud uppstå vilket beror på skadat eller förvunnet brosk i leden.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
- Ulrika Sjöberg, aukt. sexolog, legitimerad barnmorska, KBT/ ACT terapeut steg - 1 och parterapeut. Driver online mottagningen Actig.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT/Shutterstock
