Fråga psykologenFråga läkarenFråga KBT-terapeutenFråga relationsexpertenFråga träningsexperten

Oro och ångest hos barn – hur hjälper jag barnet att hantera känslorna?

24 feb, 2023 
ledsen flicka i mammas knä
Vår läsare är förälder till ett barn som lider av återkommande oro och undrar hur man vet om det är normal oro eller tecken på allvarligare ångest. Psykologen Anna Bennich förklarar, ger lugnande svar och råd för hur man kan hantera barns oro på bästa sätt.
Annons

Fråga: Jag har en dotter på nio år. Hon är en glad, social och orädd tjej. Men vid ett par tillfällen har hon uppvisat känslor som jag är rädd för kan vara tecken på att hon kommer att få ångestproblematik? Exempelvis drabbades hon en gång efter del tjat om mat av vad jag tolkar som en sorts panikångest? Hon började gråta och beskrev att det kändes konstigt i hela kroppen.

Nu har hon haft en del mardrömmar och kan inte somna om hon inte är nära oss. Hon beskriver det som en känsla som hon inte kan tänka bort. Är det normala perioder av oro hos barn, eller är det tecken på ångest? Hur kan jag hjälpa henne så att inte tankarna tar över eller förvärras? Vi föräldrar är inte så oroliga av oss.

/Linda

Psykologen Anna Bennich svarar:

Jag förstår att ni funderar över er dotters känsloreaktioner, särskilt om de är relativt nya för både henne och er föräldrar. Att vara orolig och ha ångest ibland är i sig inga tecken på ångestproblematik. Snarare är det helt naturliga rektioner på det här stundtals knepiga livet.

Annons

Ångestproblematik blir det om de negativa känslorna tar överhanden, och skapar både ett överhängande lidande och svårigheter att klara av sin vardag (till exempel gå till skolan, fixa läxorna eller umgås med kompisar).

Vi är ju olika allihop, hur mycket eller lite oro och ångest vi känner av, hur lätt eller svårt vi har att släppa jobbiga tankar. Det kan variera ganska mycket och ändå vara inom ett normalspann. Om man själv är relativt orosfri, så kan det vara lite extra utmanande att relatera till och förstå de här känslorna hos sina barn. Därför är det så klokt att du ställer frågan om hur ni kan hjälpa henne så det inte förvärras. En risk för ökad oro är om man samtidigt känner att det är ”fel” att känna den.

Anna Bennich

  • Anna Bennich är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, föreläsare och författare. Hon är också MåBra:s egen psykolog som svarar på läsarfrågor om bland annat stress, sömn, ångest och depression, men också relations- och livsstilsfrågor.

"Visa inte så mycket oro inför oron"

Därför är en viktig uppgift för oss föräldrar att inte själva visa så mycket oro inför oron. När vi människor ängslas är det så oerhört hjälpsamt att få bekräftelse på att det vi känner är normalt, begripligt, och inte farligt. Få saker lugnar våra system som det.

Annons

Under uppväxten går vi igenom flera olika kognitiva utvecklingssteg. I er dotters ålder är det till exempel ganska vanligt med fler existentiella funderingar. De kan handla om döden, om rymden, det kan vara en ökad förståelse inför att viktiga personer kan försvinna, att världen därute är rätt oförutsägbar. Därför är också ökad oro, ångest och svårigheter att somna vanligt i den åldern. Att vilja vara nära de som är viktigast blir en naturlig konsekvens av det här nya, lite skakiga.

Vanliga symptom vid panikångest - så lindrar duBrand logo
Vanliga symptom vid panikångest - så lindrar du

Så hjälper ni bäst barn med oro och ångest

Hur kan ni hjälpa henne? Ge henne extra mycket tid ett tag. Hjälp henne sätta lite ord på det som oroar. Berätta att det hon känner inte är konstigt eller fel. Låt henne somna med er en tid. Det kan vara klokt att inte prata om oron precis vid sänggåendet, utan då hjälpa henne med lite distraktion i form av sagoläsning eller annat.

Annons

Om oron däremot ökar över tid och skapar svårigheter i er dotters vardag så är det bra att söka lite hjälp, kanske i första hand via skolhälsovården. Om oron kommer att handla om något specifikt, t ex om det blir ökade problem kring mat, så ska ni även då se till att få professionell hjälp. Varmaste lycka till.

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Foto: TT

Äldsta syskonet? Se 5 vanliga saker som tas upp i terapinBrand logo
Äldsta syskonet? Se 5 vanliga saker som tas upp i terapin
Annons