De fick hjälp via Tjejzonen: ”Jag kände mig mindre ensam”

C

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

Psykisk ohälsa hos unga vuxna ökade med 70 procent mellan 2006 och 2016. Och svenska tjejer verkar vara extra utsatta – över hälften av alla tjejer mellan 16 och 29 år besväras av oro, ängslan, eller ångest. Motsvarande siffra för killar är ungefär en tredjedel.

1:36

Efter reklamen: Tjejzonen: "Vi finns här för dig – du är inte ensam"

(1:36)

Till Tjejzonen, Sveriges största stödorganisation för tjejer, söker sig en del av de här unga kvinnorna för att få stöttning och bli lyssnade på. Clara Stålfors, 24, i Stockholm är en av dem som kom i kontakt med Tjejzonen i tonåren.

Ingen såg att Alin, 37, var svårt sjuk: ”De sa att jag var hälsosam”

– Jag var 16 eller 17 och hade en ätstörning. Jag gick redan i behandling, men jag ville ha någon att prata med som inte var min terapeut eller mina föräldrar eller mina kompisar. Jag behövde en extra resurs helt enkelt, säger hon.

Skrev i Tjejzonens chatt

Clara vände sig till Tjejzonens chatt, där unga tjejer kan skriva till så kallade Storasystrar – äldre tjejer som har genomgått en intern utbildning och som kan lyssna och finnas där som stöd för dem som behöver det.

– Det var lite som att ha en dagbok som svarar. I en dagbok skriver man ju ganska fritt utan att tänka efter, och så var det här också. Fast skillnaden var att här fick jag ett svar eller en fråga tillbaka.

Clara Stålfors är engagerad i Tjejzonen, och fick tidigare hjälp av samma organisation.

Clara Stålfors.

Foto: Privat

Tjejzonens chatt är öppen under kvällstid, mellan 20 och 22. Det passade Clara bra eftersom hon ofta kunde känna en särskild oro i kroppen kvällstid. Under en hel termin vände hon sig med oregelbundna mellanrum till organisationen. Att samtalen alltid är på de unga tjejernas villkor gör att man lättare söker hjälp, tror Clara.

– Som Lillasyster har man rätt att stänga ner samtalet precis när man vill, det finns inga krav utan man kan lämna när man känner sig färdig med samtalet.

Betydelsefullt att få prata med en utomstående

För Clara betydde det mycket att få prata med en utomstående under sjukdomstiden.

– Det gjorde att jag kände mig mindre ensam. Det var inte så att det löste alla mina problem, men i stunden hjälpte det mig att hantera ångesten som annars kanske hade blivit ohanterlig. Det var så viktigt att veta att det fanns någon där på andra sidan skärmen som lyssnade.

Många känner ensamhet under pandemin

I dag studerar Clara på psykologprogrammet och är själv volontär inom Tjejzonen sedan snart tre år. En gång i månaden loggar hon in i chatten och ägnar sedan kvällen åt att lyssna till funderingarna och problemen tjejerna har. I chatten kan det komma frågor och berättelser om precis vad som helst.

Peg Parneviks kamp mot ätstörningen: "Vissa dagar är det tufft""

– Just nu under pandemin handlar det mycket om ensamhet. Annars kan det röra sig om allt från problem med kompisar och familj till suicidtankar. Vissa skriver om sexuella övergrepp. Det fina med chatten är att allting får ta plats där, oavsett vad det handlar om. Det finns inget som är för litet eller för stort.

Kan känna maktlöshet

Att få höra om upplevelser av sexuella övergrepp eller tunga tankar kring självmord, påverkar naturligtvis. Men Clara säger att hon har blivit bättre på att hantera sina egna känslor med åren.

– Det kan absolut vara frustrerande, man kan känna sig maktlös. Men ju längre man håller på, desto bättre blir man på att hantera sina egna känslor och tankar. Det gäller att ta hand om sig själv efteråt.

Psykisk ohälsa bland unga tjejer

  • De senaste 20 åren har psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna i Sverige ökat i större omfattning än i övriga nordiska länder.
  • Den psykiska ohälsan hos unga vuxna ökade med 70 procent från 2006–2016. Majoriteten av dem är kvinnor i åldern 18–24 år.
  • Omkring 10 procent av flickor och pojkar samt unga män hade psykisk ohälsa år 2016. När det gäller unga kvinnor var motsvarande siffra omkring 15 procent.
  • Över hälften av alla tjejer mellan 16–29 år besväras av oro, ängslan, eller ångest. Motsvarande siffra för killar är ungefär en tredjedel .
  • Bland 15-åringar har 62 procent av flickorna psykosomatiska besvär minst en gång i veckan – dubbelt så många jämfört med pojkarna.
  • Två av tre tjejer mellan 16–18 år känner sig stressade, jämfört med en tredjedel av killarna.
  • 2016 var 74 200 svenskar sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa. 76 procent av dessa var kvinnor.
  • Nio av tio som drabbas av ätstörning är kvinnor.
  • Sju av tio som får sjukhusvård på grund av sitt självskadebeteende i åldersgruppen 0–24 år, är tjejer.
  • Det är tre gånger vanligare för tjejer än killar i gymnasiet att ha erfarenhet av sexuella övergrepp från uppväxten.
  • Mest utsatta för sexualbrott är unga kvinnor mellan 20–24 år. År 2020 uppgav 31,6 procent av dem att de utsatts för sexualbrott.

Källor: Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Statistiska Centralbyrån, ätstörning.se, Hjärnfonden, Stiftelsen allmänna barnhuset, Brå, Tjejzonen.

Clara fungerar också som mentor åt andra Storasystrar, och använder sina erfarenheter för att coacha dem i sitt volontärarbete. Jobbet i Tjejzonen ger henne mycket, säger hon.

– Först och främst känns det bra att bara få finnas där och lyssna, och ge av min tid till någon annan.

Sanna Brådings mörka år: "Tacksam att jag fick en andra chans"

Micaela fick en egen Storasyster

Micaela Därndal, 30, i Stockholm, kom även hon i kontakt med Tjejzonen när hon var i de sena tonåren.

– Jag sökte efter en organisation som stöttade unga tjejer med psykisk ohälsa. Jag hade ett behov av en mentor eller coach, för det hände så mycket i mitt liv med skola, familj och vänner. Jag ville prata med en person som var vuxen och vettig och skulle kunna stötta mig, men som inte hade koppling till min familj eller mina vänner, säger hon.

Micaela Därndal som jobbar frivilligt som Storasyster inom organisationen Tjejzonen.

Micaela Därndal.

Foto: Privat

Snart blev Micaela ihopparad med en äldre tjej som blev hennes egen Storasyster under ett års tid. De sågs varannan vecka och gick promenader, besökte museum eller tog en fika – och pratade om allt. För Micaela blev träffarna betydelsefulla.

– Jag kände mig sedd och hörd. Det var skönt att få ha någon att ventilera mina tankar med. Hon var ju ingen expert, men en medmänniska. Det var en oerhört viktig relation för mig.

Lyssnade och gav råd

För Micaela blev hennes Storasyster en viktig ingång till den vuxenvärld hon själv var på väg in i och kände en osäkerhet inför. Med sin Storasyster kände hon sig bekväm med att prata om allt och den tryggheten bottnade i att alla träffar skedde på Micaelas villkor och utformades efter hennes önskemål. Att hennes Storasyster var tio år äldre var också en viktig faktor för att det fungerade så bra.

Thintin skapade frizon för unga tjejer: "Något jag själv hade behövt"

– Hon hade erfarenheter av relationer eller situationer som jag ställdes inför. Hon kunde ge mig råd och tips och det vidgade mina vyer. Ibland är det lätt att fastna i ett synsätt och då är det bra att ha någon att bolla med.

Stöttar själv unga personer via Tjejzonen

När hon själv blivit vuxen kände Micaela att hon gärna ville stötta unga tjejer på samma sätt. Hon tog kontakt med Tjejzonen ännu en gång, men den här gången för att själv bli Storasyster. 2016 genomgick hon grundutbildningen och just nu är hon Storasyster för femte gången. Att kunna hjälpa andra som befinner sig i samma situation som hon själv gjorde känns bra.

– Jag går in med samma inställning som jag upplever att min Storasyster gjorde – att hon finns där oavsett var Lillasystern behöver. Eftersom jag också har lillasysterperspektivet vet jag hur viktigt det är.

Ska inte lösa problemen

Under sina träffar brukar Micaela och hennes Lillasyster prata om allt möjligt. Oftast handlar det om det som för tillfället händer i Lillasysterns vardag. Det händer att hon får höra saker som är tuffa att ta in.

Michelle Obama vill få unga kvinnor att förstå att de duger

– Det har hänt att jag har känt mig maktlös för att jag inte kan eller bör agera på ett visst sätt. Det kan absolut finnas frustration, men samtidigt kan man ta med sig den som en motivation in i nästa samtal för att få henne att se saker ur olika perspektiv. Min roll är inte att komma med en lösning på ett problem, det måste hon själv komma fram till. Jag ser mig själv mer som ett bollplank, en person som stöttar.

Fakta: Tjejzonen

  • Tjejzonen är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening och Sveriges största stödorganisation för tjejer.
  • Föreningen vänder sig till ungdomar som identifierar sig som tjejer mellan 10-25 år och kämpar för tjejers rätt att bli lyssnade på, samt att den psykiska ohälsan och utsattheten hos målgruppen ska minska.
  • Tjejzonen har 300 medlemmar, varav 250 är volontärer.
  • De utbildade volontärerna kallas för ”Storasystrar” och stöttar via chatt, mejl, videosamtal och fysiska möten. De tjejer som stöttas kallas för ”Lillasystrar”.
  • Under 2020 genomförde Tjejzonen omkring 10 000 stödsamtal.
  • Några av volontärerna pratar fler språk än svenska för att kunna stötta tjejer som är nyanlända i Sverige.
  • Volontärerna på Tjejzonen har tystnadslöfte och ingen anmälningsplikt.

    Läs mer på tjejzonen.se
Mer innehåll från MåBra

MåBra hyllar: 31 kvinnor som fört kampen för vår hälsa

Tjejzonen finns för unga tjejer som behöver någon som lyssnar

Dela på: