Gynekolog Hilde Löfqvist berättar i den här videon om kvinnans livsfaser –från födsel till menopaus. 

– En kvinna föds med flera miljoner omogna ägganlag i äggstockarna.
– Antalet ägg minskar med tiden, och vid puberteten finns det ungefär 400 000 ägganlag kvar. 
– Under sitt liv kan en kvinna ha cirka 400 ägglossningar
– Gradvis minskar kroppens produktion av progesteron och östrogen i äggstocken och kvinnan är i klimakteriet. 
– Till slut avstannar mensen helt och det kallas menopaus. 
– Genomsnittsåldern för sista mensen är 51 år.
– Perioden efter menopausen kallas ibland för postmenopaus eller postklimakteriet.


Kvinnans livsfaser – från födsel till menopaus

I den här videon slår Gynekolog Hilde Löfqvist hål på fyra myter om klimakteriet.

Myt 1: Hormonbehandling i klimakteriet ger bröstcancer
Myt 2: Hormonbehandling i klimakteriet ger risk för blodpropp och hjärt-kärlförändringar.
Myt 3: Problemen med klimakteriet skjuts bara fram.
Myt fyra: Kvinnor mår mycket sämre efter menopausen.

Experten slår hål på 4 myter om klimakteriet

Gynekolog Hilde Löfqvist svarar i den här videon på om man kan fördröja klimakteriet. Hon berättar om faktorer som kan göra att du hamnar i klimakteriet tidigare. 

– Stress och rökning är två faktorer som gör att man kan komma in tidigare i klimakteriet.

– Personer som röker får i genomsnitt sin sista mens två år tidigare än de som inte röker.

– Infektioner, operationer, sjukdomar, kraftiga viktförändringar och psykiskt trauma kan påverka när klimakteriet debuterar.



Kan man fördröja klimakteriet?

Gynekolog Hilde Löfqvist svarar i den här videon på frågan vad prematur menopaus är för något. Prematur menopaus kallas det när en kvinnas hormoner sviktar och hon kommer in i klimakteriet innan hon har fyllt 40 år.

– Det händer 1 % av alla kvinnor. 
– Det kan bero på tidigare genomgångna sjukdomar, cancer eller operationer på äggstockarna, sällsynta kromosomavvikelser eller autoimmuna sjukdomar.
– Men oftast vet man inte varför.

Vad är prematur menopaus?

I den här videon listar gynekolog Hilde Löfqvist åtta vanliga klimakteriebesvär och vad man kan göra åt dem.

1. Svettningar och vallningar
2. Hjärtklappning
3. Led- och muskelbesvär
4. Mental utmattning
5. Sömnbesvär
6. Sexuella besvär
7. Minskad sexuell lust
8. Urinvägsbesvär

8 vanliga klimakteriebesvär och vad du kan göra

I den här videon berättar gynekolog Hilde Löfqvist om varför det är vanligt att gå upp i vikt under klimakteriet.

– Från 35 års ålder börjar ämnesomsättningen 
för inaktiva kvinnor gå ner tre procent per år. 
Det blir trettio procent på tio år. 

– Vikten ökar därför att kroppen får ett lägre kaloribehov med åren. 

– Det lägre kaloribehovet och den lägre ämnesomsättningen 
har med åldern att göra och inte med klimakteriet. 



Därför är viktuppgång vanligt i klimakteriet

I den här videon berättar gynekolog Hilde Löfqvist om vid vilken ålder det är vanligast att man hamna i klimakteriet samt vad som påverkar när man hamnar i menopaus, alltså när man får sin sista naturliga mens. 

– Det är svårt att veta när klimakteriet börjar eftersom det ofta börjar gradvis
– Arv, livsstilsfaktorer, sjukdomar och miljö spelar in när man hamnar i klimakteriet.
– Det finns kvinnor som menstruerar fram till 60 års ålder och vissa som har sin sista mens redan vid 40 års ålder.

I vilken ålder hamnar man i klimakteriet?

Gynekolog Hilde Löfqvist berättar i den här videon om symtom som tyder på att man är i klimakteriet och vad hon som läkare gör när hon undersöker om en kvinna är i klimakteriet. 

– Till en början kan mensen komma oftare, för att därefter komma mer sällan. 
– Exempel på klimakteriesymptom och klimakteriebesvär är svettningar, vallningar, torra slemhinnor eller urinvägsinfektioner
– Ibland kan laboratorieprover med mätningar av olika hormoner vara värdefulla för att få en bra bedömning