Stockholms sjukvård i katastrofläge? Så fungerar vårdens tre beredskapslägen
– Vården i Stockholm är i det näst högsta beredskapsläget just nu – men kan komma att gå upp i katastrofläge om situationen förvärras sade stockholmregionens hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson på en presskonferens 25 mars. Anledningen bakom uttalandet är den pågående coronakrisen och bristen på både personal, utrustning och vårdplatser för att kunna garantera optimal vård.
Sedan uttalandet har regionen vårdapparat arbetat under stor press, samtidigt som frivillig arbetskraft strömmat till efter ett offentligt upprop och nya vårdplatser har förberetts.
4 april krävde Johan Styrud, överläkare vid Danderyds sjukhus och ordförande i Stockholms Läkarförening, att Stockholms sjukvård ska gå upp i katastrofläge för att hantera den snabba tillströmningen av covid-19-patienter. Något som Region Stockholm ”inte utesluter att det sker inom kort”.
I en intervju med SVT idag meddelar Björn Eriksson att Region Stockholm ”ligger steget före” med ett 80-tal lediga vårdplatser.
– Katastrofläge är ett läge där vi uttömmer alla resurser som finns för att bara koncentrera oss på akut och nödvändig vård. När man säger att man går upp i katastrofläge säger man samtidigt att det inte går att upprätthålla kvalitet lika högt som tidigare. Och det är när vårdplatserna tar slut och vi har ett större behov som vi hamnar i det läget, säger han i intervjun.
Han medger dock att katastrofläget varit nära flera gånger och att man nu utvärderar läget dag för dag.
Sjukvården har tre beredskapslägen
Vid allvarliga händelser måste sjukvården anpassas efter uppgiften. Därför finns det tre så kallade beredskapslägen inom hälso- och sjukvården. Samtliga tre lägen betyder en förhöjd beredskap inom sjukvården. Stabsläge är den lägsta graden av de tre beredskapslägena på ett sjukhus och det händer med jämna mellanrum. I januari 2019 gick till exempel Södersjukhuset vid två tillfällen upp i stabsläge på grund av för få vårdplatser. Nästa steg är förstärkningsläge.
- Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.
- Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa funktioner.
- Katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.
Unikt krislägesavtal har aktiverats
För första gången har också ett krislägesavtal satts i bruk. Avtalet styr villkor och ersättning för de som arbetar vid ett krisläge, i detta fall inom intensivvården i Region Stockholm. Det är första gången någonsin man behövt aktivera det här krislägesavtalet, som kom till efter skogsbränderna som härjade i Sverige sommaren 2018.
Kraven för att detta avtal ska aktiveras är hårda. Först måste en region eller kommun utlysa krisläge, sen kan begäran om en aktivering av krislägesavtalet ställas till SKR, som sen får i uppdrag att fatta beslut som grundas på de här fyra kriterierna:
Krislägesavtalet ger kortfattat arbetsgivaren en större flexibilitet till att använda sina medarbetare. De får i gengäld mycket bättre betalt.
I detta fall innebär det en ordinarie arbetstid på 48 timmar men nödfallsövertid kan till komma utöver det. Ersättningen blir sammantaget 220 procent av lönen per timme.
Källa: Socialstyrelsen
LÄS MER:
Kan man vara smittad av coronaviruset även utan feber?
13 oväntade symtom vid coronainfektion
Anders Hansen om corona: Ryktesspridning kan skapa stark ångest
Senaste nytt om coronaviruset och covid-19:
Mer om hur corona-spridningen ser ut i världen, varför fler män än kvinnor drabbas av covid-19 och om symtom, skydd och riskgrupper hittar du i vår samling av artiklar om coronaviruset.