MåBra:s stora kolhydratskola, del 1

I dag är dieter med mycket protein och fett heta. Kolhydraterna uppmanas vi att hålla igen på. Men gäller det alla kolhydrater och alla människor? Och varför är kolhydraterna så illa sedda? Vi har pratat med Fredrik Nyström, överläkare och professor i internmedicin vid Linköpings universitetssjukhus, som forskar i hur hälsan och vikten påverkas av kost, dieter och blodsockerstegring.

Varför är det så många dieter som förespråkar lite kolhydrater men mycket fett och protein just nu?
– Det finns helt enkelt en poäng med att dra ner på de snabba kolhydraterna i form av till exempel läsk och godis om man vill gå ner i vikt. Men det här är inget nytt, redan i början av 1900-talet var dieterna fattiga på kolhydrater eftersom man märkte att diabetespatienter levde längre om man tog bort kolhydrater, alltså socker, ur kosten. Man visste att kolhydrater påverkade blodsockret och vikten redan då. Det var först på 70-talet som det svängde om till att man skulle gå ner i vikt med en lågfettkost i stället.

Du är kritiskt till lågfettkosten?

– Tar man bort fett ur kosten måste man ju ersätta det med något. Ofta blir det med just kolhydrater, som påverkar kroppens produktion av hormonet insulin. Under flera år har det kommit nya data som visar att en kost med mindre kolhydrater oftast är bättre för vikten och blodfetterna jämfört med en lågfettkost. Till exempel har man sett att en lågfettfrukost med mycket kolhydrater ger en högre insulinstegring, vilket sannolikt inte är hälsosamt i längden. Det sliter på våra kärl.

Vad är kolhydrater?
Kolhydrater är samma sak som socker. Så fort det når tarmen omvandlas det till socker av de enzymer som finns där. Sockret går sedan ut i kroppen. Det här gäller även så kallade långsamma kolhydrater.

Finns det bra och dåliga kolhydrater?
Vissa kolhydrater höjer blodsockret snabbare än andra, vilket anses dåligt till exempel om man har diabetes. Snabba kolhydrater har ett högt GI, men man kan få ner ett livsmedels GI genom att kombinera det med till exempel fett. Därför säger inte ett livsmedels GI så mycket i praktiken, effekten beror mycket på hur maten kombineras.

Är det okej att äta vitt bröd, som har ett skyhögt GI?

Om du är smal och tränar kan du i praktiken äta vad du vill utan dåligt samvete. Men man kan göra det vita brödet lite nyttigare genom att äta det med smör på. Fettet gör att kolhydraterna inte höjer blodsockret lika snabbt. Har man viktproblem eller är äldre, är de insulinproducerande cellerna redan så pressade att de kanske inte klarar av den blodsockerstegring man får av snabba kolhydrater lika bra. Då finns det en särskild poäng med att dra ner på de snabba kolhydraterna.

Vad händer i kroppen när vi äter kolhydrater?
Alla kolhydrater, oavsett om det är i form av läsk, grovt bröd eller grönsaker, omvandlas till socker. Men det går olika snabbt, beroende på vilken kolhydrat man har ätit. Sockret går sedan ut i blodet. För att sockret ska tas upp och omvandlas till energi, måste vi producera insulin som öppnar cellerna för sockret.

Vad händer när vi äter för mycket kolhydrater?

– Vi producerar mycket insulin och ett högt insulinpåslag är ansträngande för de celler som tillverkar insulin. I längden kanske de inte orkar fungera optimalt längre och man kan då lättare få diabetes. Numera tror man att det faktiskt ligger någonting i att socker kan orsaka sockersjuka, alltså diabetes.

Kan man göra snabba kolhydrater långsammare och nyttigare?
– Ja. Ett exempel är att diabetiker faktiskt kan äta en söt efterrätt eller dricka läsk om de ätit en fet middag innan. Sockret går ut i blodet långsammare om man äter mycket fett. Samma sak gäller om man äter vitt bröd tillsammans med ett ägg. Det handlar alltså om hur man kombinerar olika livsmedel, snarare än om att titta på hur snabbt ett enstaka livsmedel höjer blodsockret.

Är snabba kolhydrater onyttiga?
– De kan vara onyttiga, men vi vet inte säkert. I en studie där man låtit en grupp medelålders personer äta mycket kolhydrater såg man att de hade en fördubblad risk att drabbas av diabetes jämfört med en testgrupp som i stället fick öka intaget av fett. Det tyder på att man kanske kan få diabetes av socker, som ju är en kolhydrat. Det kan också tyda på att fett, i form av nötter och olivolja, kan skydda mot diabetes.

Här hittar du del 2 i MåBra:s kolhydratskola!

AV: Vivvi Alström

BILD: Thinkstock
Läs mer om kolhydratrestriktiva dieter på vår temasida mabra.com/kolhydratkriget !