Hudvårdsexperten: 6 ingredienser som fungerar
Aktiva ingredienser och syror. Bakuchiol, CBD – eller kanske lite postbiotika?
Det är inte helt lätt att veta vilket ämne som gör vad för huden. Här reder experten ut hur olika ingredienser fungerar – och listar sex säkra kort.
Mirakelingredienser kommer och går. Och kosmetikföretagens jakt på framgångsrika hudvårdsingredienser består.
– Utvecklingen drivs framåt av tekniska framgångar inom läkemedelstillverkningen, säger Marie Lodén, docent i experimentell dermatologi och grundare av Eviderm, ett konsultföretag som gör säkerhetsbedömningar av kosmetika. Hon har även skrivit boken Ren, mjuk och vacker.
Hon berättar att man numera tillverkar många ingredienser med hjälp av olika mikroorganismer, bakterier till exempel.
– Förr använde man slaktavfall som talg från djur för att ta fram fetter, vävnader för att göra ceramider och tuppkammar för att tillverka hyaluronsyra. Det gör man inte längre, i stället har man hittat vegetabiliska alternativ eller kan odla fram det med bakterier, säger Marie Lodén.
Idag är även mat vanligt i hudvård.
– Prebiotika är ett exempel. Det är substanser som ger hudens bakterier näring.
Men har produkterna blivit bättre och effektivare? Både ja och nej.
– Det är fortfarande skralt med vetenskapliga bevis på många fronter. Ta därför löften i marknadsföringen med en nypa salt.
Att ta fram den perfekta produkten är nämligen allt annat än lätt. Men det går.
– Det handlar inte bara om att en ingrediens ska vara effektiv. Det handlar även om i vilka mängder och hur stabilt ämnet är. En produkt får inte brytas ner i förpackningen eller på hudytan av bakterierna som finns där – då försvinner effekten. Den kan också reagera med en parfym eller slås ut av ett visst pH-värde, säger Marie Lodén.
Expertens val: 6 ingredienser som verkligen funkar
Marie Lodén, docent i experimentell dermatologi, listar sex ingrdienser som backas av forskningen:
- Karbamid: En naturlig fuktbindare som ger bättre hudbarriär.
- Glycerol: Naturlig fuktbindare som är extra snäll mot huden.
- Niacinamid: Vitamin med många väldokumenterade, önskvärda egenskaper.
- Parabener: De säkraste och mest väldokumenterade konserveringsmedlen.
- Zink: Ett välbehövligt mineral för huden.
- A-Vitamin: Nödvändigt vitamin som kan ge slätare hud.
Kompositionen av en crème är alltså minst lika viktig som vilken aktiv ingrediens den innehåller.
– Var kritisk och våga fråga efter data på produkten. Det ökar kunskapen, säger Marie Lodén.
En ingrediens, som peptider, kollagen eller hyaluronsyra, kan även finnas i många olika storlekar och former.
– Storleken spelar en roll för om den kan tas upp av huden. Hyaluronsyra och kollagen är i regel en gigantisk molekyl och även om man lyckas få ner den i huden är det i så små halter att det kanske inte har någon större effekt, säger Marie Lodén.
Det är med andra ord många utmaningar som ska övervinnas innan ett serum eller en crème verkligen gör jobbet. Men det finns även ingredienser som har effekt på huden. Ofta handlar det om gamla godingar, inte nya mirakelingredienser.
– De ingredienser som är mest välstuderade är spf och fuktbindare som glycerol och karbamid. När det gäller solfilter är kraven rigorösa och när det gäller karbamid har man sett att det är bra för hudbarriären.
Aktiva ingredienser – så fungerar de:
Allantoin: En gammal hederlig trotjänare som främst är känd som ett lugnande ämne som passar för känslig och irriterad hud. Förekommer naturligt i växter och djur.
A-vitaminsyra (tretinoin): Har i många studier visat sig hjälpa mot solskador, linjer och akne. Är dock receptbelagt i Sverige men finns också i mildare varianter (se retinol).
Bakuchiol: Kallas ofta för ett naturligt retinol som är snällare mot huden än olika varianter på A-vitaminsubstanser (se retinol). Tillsätts för att förebygga linjer och pigmentförändringar.
CBD: Trendig ingrediens som sägs motverka akne och vara bra för känslig hud. CBD är en förkortning av cannabidiol, som ska vara antiinflammatoriskt. Ofta består CBD i hudvård av hampaolja, vilket inte är samma sak som CBD.
Ceramider: En lipid, ett fettämne, som ofta beskrivs som hudens murbruk. Stärker, fuktar och håller ihop hudytan. Håller huden mjuk och smidig. Finns naturligt i huden.
C-vitamin: Fixar lystern, jämnar ut hudtonen och bekämpar så kallade fria radikaler, som skyndar på åldrandet. Men C-vitamin är ett känsligt ämne som inte tål att utsättas för syre, värme och sol, så det gäller att hitta rätt produkt. På sistone har det kommit flera nya tekniker för att hålla c-vitaminet stabilt.
Glycerin: Kallas även glycerol och är en vanlig fuktighetsbevarande ingrediens i hudvårdsprodukter. Stärker hudens barriär och gör den tjockare, visar forskning. Kan också motverka torrhetsrynkor.
Hyaluronsyra: En sockermolekyl som binder till sig fukt. Finns naturligt i kroppen. Hyaluronsyra kan ha olika molekylstorlekar och många hudvårdsexperter menar att de är för stora för att ta sig så djupt ner i huden att de har någon effekt. Vissa hävdar dock att så kallad kortkedjig hyaluronsyra kan gå in i huden.
Karbamid: Används för att bevara fukten i torr, sprucken och irriterad hud. Kallas också urea. Finns främst i kroppsprodukter men kan också användas i ansiktet men då försiktigt eftersom det kan svida lite. Används också på problemhud, till exempel för att förebygga atopiskt eksem.
Kollagen: Finns naturligt i huden och det gör den spänstig. Att tillsätta det i en hudvårdsprodukt sägs göra samma sak trots att många experter är tveksamma till att den stora molekylen kommer särskilt djupt ner i huden.
Niacinamid (vitamin B3): Är kanske den ingrediens det snackas mest om nu. Är egentligen en gammal goding som åter igen hamnat i fokus. Är bra för hudens barriär och används främst mot pigmentering och rodnader men anses också minska talgproduktionen.
Peptider: En grupp aminosyror och proteiner som sägs kunna ”prata” med hudens celler och få dem att föryngra sig. Finns i många olika skepnader och kan därför ha olika verkan – vissa motverkar åldrande, andra arbetar mot ojämn hudton. Kan visa på en effekt i provrör, frågan är om den gör det i huden?
Probiotika, prebiotika och postbiotika: Kallas också mikrobiotisk hudvård. Probiotika är levande bakterier som tillförs huden. Prebiotika fungerar som näring åt probiotikan medan postbiotika är en typ av restprodukt från fermentering av probiotika. Probiotika i hudvård är sällan just levande bakterier eftersom de är svåra att hålla vid liv. Därför är de i regel frystorkade. Det forskas intensivt på de tre ämnena och man vet ännu inte exakt vilka bakterier, och i vilka mängder, de finns på huden.
Retinol: En mildare form av A-vitamin som får användas i vanlig hudvård. Är en av de mest studerade ingredienserna och används mot rynkor, pigmenteringar och solskador. Kan irritera känslig hud och ska bara användas några dagar i veckan i början. Tänk på att det kan ta månader innan du ser resultat! Heter retinol, retinyl acetat, eller retinylaldehyd, retinal eller retinaldehyd i innehållsdeklarationen.
Zink: Har en lugnande och läkande effekt på huden. Skyddar också mot kyla och används ofta i så kallade barriärcrèmer för vinterbruk. Fungerar också som solskyddsfilter och är sammandragande.
Foto: TT