Antibiotika används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Men resistensen mot antibiotika ökar i raketfart och risken är att bakterier utvecklar en motståndskraft mot medicinen – och behandlingen blir verkningslös. Har vi ingen verksam antibiotika kan vi i värsta fall dö av en i vanliga fall harmlös bakterieinfektion i framtiden.
Se också – ny studie visar att antibiotikaanvändning ökar risken för tarmcancer.
Här är några saker vi alla kan göra för att stoppa utvecklingen av resistens!
- Ta bara antibiotika när det verkligen behövs! Prata med din läkare. Får du antibiotika, fullfölj kuren.
- Antibiotika hjälper inte mot allt. Det fungerar inte mot virusinfektioner och behövs sällan mot lindriga självläkande bakterieinfektioner.
- Luftvägsinfektioner och förkylningar är oftast orsakade av virus och då fungerar inte antibiotika. Är man frisk i övrigt klarar kroppen av att läka infektioner på egen hand.
- Vid bakterieinfektion som lindrig eller måttlig öroninflammation, bihåleinflammation, halsfluss och luftrörskatarr har antibiotika ingen större effekt.
- Man kan också smittas av antibiotikaresistenta magsjukebakterier, till exempel campylobacter och salmonella, om man äter dåligt tillagad mat. Men det är inte alltid bakterierna behöver behandlas med antibiotika.
- Om din överblivna antibiotika hamnar i miljön ökar risken för att resistens. Den kan nämligen spridas mellan harmlösa miljöbakterier och sjukdomsframkallande bakterier.
Lämna därför överblivna läkemedel till apoteket!
- Skydda dig mot smitta genom att tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten. Gnugga alla delar av handen, mellan fingrarna också, i minst 30 sekunder. Genom att tvätta händerna kan bakterier och virus sköljas bort.
Mer information finns på www. skyddaantibiotikan.se
