Så påverkas barn av postcovid: ”De flesta blir bra men det tar tid”

Helena Elding Larsson, verksamhetschef och Ingrid Almén Uvnäs, läkare på en postcovidmottagning.

Helena Elding Larsson, verksamhetschef för barnmedicin vid Skånes universitetssjukhus och Ingrid Almén Uvnäs, ST-läkare i barn och ungdomsmedicin vid Skånes universitetssjukhus. Foto: Johan Persson, TT & Privat

1:07

Efter reklamen: Här är vanligaste symtomen vid långtidscovid

(1:07)

Region Stockholm var först i Sverige med att inrätta en specialistmottagning för barn med postcovid, det som tidigare kallades långtidscovid, på Astrid Lindgrens sjukhus. Men kort därefter, i mars, inrättades en även vid Skånes universitetssjukhus.

Det som är speciellt med de här mottagningarna, som nu också finns på fler platser i Sverige, är att man valt att ha ett team med många olika kompetenser runt barnen. Först träffar de barnen enskilt och sedan diskuterar hela teamet hur man ska gå vidare med varje enskild individ.

Olika professioner som ser barnen med sina egna glasögon

Helena Elding Larsson, verksamhetschef för barnmedicin vid Skånes Universitetssjukhus.

Helena Elding Larsson, verksamhetschef för barnmedicin vid Skånes universitetssjukhus, berättar att de hittills totalt tagit hand om drygt 30 barn med långdragna besvär efter covid-19.

Bland de olika kompetenserna återfinns bland annat läkare, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och dietister. Alla med målet att göra det bästa de kan för barnen.

– Jag tror att det är ett jättebra sätt att hantera detta på. Att det är så många olika kompetenser som ser barnen och lyssnar på dem, säger Helena Elding Larsson.

Verkar som att flickorna generellt är lite äldre och pojkarna yngre

Det har kommit ungefär lika många flickor och pojkar till mottagningen. Det yngsta barnet som tagits emot är 3 år och det äldsta 17 år. Men de allra flesta är mellan 10–15 år gamla.

– Det är för få barn för att dra några slutsatser ännu. Men det verkar som att de drabbade flickorna generellt är lite äldre och pojkarna yngre. Vi registrerar allt vi ser och förhoppningsvis kan vi dra slutsatser framöver, säger Ingrid Almén Uvnäs, ST-läkare i barn och ungdomsmedicin vid Skånes universitetssjukhus.

Symtomen skiljer sig men ett är gemensamt

De som drabbats av postcovid upplever många olika typer av symtom men det finns ett som återfinns hos en övervägande majoritet, den extrema tröttheten. Man orkar inte längre gå i skolan och att göra sådant som man tidigare tyckte var roligt går inte heller.

Ingrid Almén Uvnäs, ST-läkare i barn och ungdomsmedicin vid Skånes universitetssjukhus

Ingrid Almén Uvnäs är en av läkarna som tar emot barnen i ett första steg på mottagningen. Hon berättar att många av barnen också rapporterar buksmärta, illamående, hjärtklappning, huvudvärk och återkommande febertoppar. Men också saker som kommer av tröttheten som påverkan på minne och koncentrationsförmåga.

– För en del är besvären ihållande och påverkar hela tiden. Medan det för andra barn kommer i skov, till exempel efter att man ansträngt sig för mycket. Ibland kan man inte heller se någon utlösande faktor, säger Ingrid Almén Uvnäs.

Olika behandlingsmetoder beroende på symtomen

Eftersom symtomen ser olika ut hos barnen så gör också behandlingsmetoderna det. Varje enskilt barn får ett eget behandlingsprogram.

Mycket går ut på att vägleda barnen och ge dem verktyg så att de kan hushålla med den lilla energi de har.

– Eftersom tröttheten inte är någonting som läkemedel råder bot på så går behandlingen mycket ut på att hjälpa barnen att manövrera i det här tillståndet av nedsatt ork. När man är ung vill man gärna göra så mycket och det kan vara svårt att avstå från saker man vill göra. Man kan då behöva hjälp att prioritera så att man inte blir sådär jättetrött, säger Ingrid Almén Uvnäs.

Trött ungdom som inte orkar med skolan.

Att orka med skolan är ett gissel för många barn med postcovid. Foto: TT

Läkaren får sällan en huvudroll

Turligt nog så är det sällan läkaren som får en huvudroll i behandlingen. Det hamnar ofta mer på psykologen, kuratorn, fysioterapeuten eller arbetsterapeuten.

– Det är helt ovetenskapligt men vi upplever också att själva teamomhändertagandet påverkar. Att många får någon typ av hjälp bara av att få träffa alla dessa professioner och bli tagna på allvar samtidigt som man får höra att det inte är någonting farligt som ligger bakom besvären. Det hjälper inte akut, men verkar ändå vara läkande på en nivå, säger Ingrid Almén Uvnäs.

4 saker personer med långtids-covid vill att du ska veta

De flesta kan avsluta behandlingen tidigt

Hon berättar att de flesta barn som kommit till mottagningen har kunnat avsluta behandlingen ganska omgående då teamet sett att det går åt rätt håll. Sedan har några enstaka behövt större insatser.

– Förhoppningen är att det kommer att läka ut hos alla. Vi kan ändå se att det går åt rätt håll och att de mår bättre. För en del går det snabbare och för en del långsammare. Vi är väldigt ödmjuka inför att det här är en ny infektion som vi inte vet allt om ännu. Men vi träffar barnen och gör det bästa vi kan och lär oss hela tiden, säger Ingrid Almén Uvnäs.

Diagnosen postcovid ställs genom att utesluta andra orsaker

Postcovid är egentligen ingenting man kan mäta eller diagnostisera med prover utan det är lite av en uteslutningsdiagnos. Man börjar alltså med att undersöka barnen riktigt ordentligt för att se så att de inte lider av någonting annat som orsakar besvären.

Om man inte kan hitta några andra orsaker och barnet tidigare haft covid-19 räknas det som postcovid. Man ska inte slänga sig med diagnosen, men inte heller förbise den.

– Hittills har vi i väldigt få fall kommit fram till att det är någonting annat farligt som behöver behandlas. Nästan alla barn har normala prover och det är sällan någonting konkret vi kan ta på mer än att barnet uppvisar ett stort lidande, säger Ingrid Almén Uvnäs.

Karin fick långtidscovid: "Jag blev frisk – men aldrig helt fri"

Testades inte för covid-19 från början

Från början testade man inte barn och unga för covid-19 och det dröjde långt in i pandemin innan man började göra det. Så de barnen som nu behandlas för postcovid vet man ännu inte helt säkert om de haft infektionen eller inte. Men nu kan detta ofta bekräftas av ett tidigare pcr-test eller att barnet har antikroppar.

Fenomenet med långdragna besvär efter en infektion är dock inte nytt. Man har även tidigare sett att både bakteriella och virala infektioner kan påverka kroppen under lång tid efteråt.

– Vi har sett det tidigare efter andra sjukdomar som inte är covid-19. Vår mottagning är egentligen en postinfektionsmottagning och det kommer barn som haft andra infektioner hit också, säger Helena Elding Larsson.

Viktigt att komma ihåg att de flesta barn inte blir sjuka

Det kan vara svårt att som förälder inte känna oro över att ens barn ska drabbas svårt av covid-19 eller kanske senare drabbas av postcovid. Men då är det viktigt att komma ihåg att det vanligaste faktiskt är att barn och unga inte blir svårt sjuka i covid-19 och att de inte heller drabbas av postcovid i särskilt stor utsträckning.

– Det är lätt att tänka att det är vanligare än vad det är när många blir sjuka i samma infektion samtidigt och man ser alla drabbade samlade. Men de allra flesta barn får inga bekymmer alls, säger Helena Elding Larsson.

Och de barn som ändå drabbas har en väldigt god prognos i den här typen av tillstånd, enligt Ingrid Almén Uvnäs.

– De har en fantastisk läkförmåga. Det finns goda förhoppningar om att de blir bra, även om det kan ta tid och kan vara förfärligt jobbigt under tiden. Läkningen måste kroppen till stor del själv stå för men vi kan lindra och stötta på vägen, säger Ingrid Almén Uvnäs.

Sjuk i långtidscovid? Så kan du påverkas av coronavaccin

Finns det någon risk att alla vill att deras barn ska komma till just er eller andra specialistmottagningar framöver?

– Nej, vi har vårt upptagningsområde och andra sitt. Det finns en poäng i att bli undersökt och behandlad där man bor och har sin kännedom. Jag känner mig trygg i att man får ett bra omhändertagande var man än bor i landet. Alla har satt upp sina egna sätt att jobba på och vi kan alla inspireras av varandra, säger Helena Elding Larsson.

Redaktionens tips
Studie: Covid-19 ger stora hälsorisker månader efter infektion
Långtidssjuka Annelie: "Jag vägrar vara ett offer för covid!"
Forskare: Så skadade blir dina lungor av covid-19