Överläkaren Eva Uustal om förlossningskador: ”Sök alltid hjälp”

Eva Uustal /kvinna som gör hjärta med händerna framför nedre delen av magen

Vi hör om allt ifrån förlossningskris och om brister i både förlossningsvård och i eftervård just nu.

Kanske har du också hört skrämmande historier om kvinnor som upplever att de inte fått ordentlig hjälp efter att ha drabbats av förlossningsskador.

Se även: Barnmorskan svarar på vanliga frågor om förlossning

Se när barnmorskan Veronica Calembe svarar på frågor om förlossning
6:17

Efter reklamen: Se när barnmorskan Veronica Calembe svarar på frågor om förlossning

(6:17)

Slå på ljud

Kvinnor som därför fått kämpa med till exempel inkontinens eller problem att tömma tarmen. Det här kan förstås kännas skrämmande och uppgivet.

Eva Uustal: "Vi har kommit långt inom förlossningsvård"

– Det allra viktigaste tänker jag är att man ska veta att vi har kommit jättelångt inom förlossningsvård och eftervård de sista åren, säger Eva Uustal som är överläkare i gynekologi och obstetrik vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

– Det har varit mycket diskussioner om förlossningsskador och nästan blivit lite småpanik kring det här. Men det har hänt väldigt mycket på senare tid. Framför allt har barnmorskor helt annan attityd idag än för tio år sedan.

Eva Uustal har forskat på förlossningsskador i flera år och jobbat för förändringar i vården. Bland annat var hon med och drev igenom ett utbildningsprogram kring hur kvinnors bäckenbotten påverkas av förlossning, backenbottenutbildning.se.

Symtomen som kan vara tecken på förlossningsskador

Barnmorskor är mer noggranna idag

– Barnmorskor är mer noggranna idag och undersöker verkligen alla kvinnor ordentligt efter förlossningar. Man är också bättre på att försöka förebygga och laga eventuella skador så de inte ska bli problem man får leva med längre tid. Förr fanns det mer attityder kring att man ”inte skulle in och peta i eftervården”. Det har skett en jättestor attitydförändring där.

Målet är att alla kvinnor som föder barn ska kunna känna sig trygga med att få samma vård, oavsett var i Sverige man bor.

– Även beredskapen i eftervården har förbättrats. Alla ska ha möjlighet att få hjälp i de fall det inte fungerat optimalt. Sedan ser det fortfarande olika ut i landet, med olika tillgänglighet. Men kontentan är att det har hänt extremt mycket. De allra flesta blir återställda och mår bra.

Eva Uustal

Eva Uustal är överläkare i gynekologi och obstetrik.

”Det är också himla viktigt att se på allt som går bra”

Som gravid kan det vara avskräckande att höra om förlossningskador och tänka att man istället vill förlösas med kejsarsnitt.

– När det gäller kejsarsnitt så handlar om riskvärdering, precis som man gör i livet som övrigt. Det kan finnas tillfällen då kejsarsnitt är ett bättre alternativ. Här ser man bland annat på barnets storlek, på eventuellt förlängt utdrivningsskede, tidigare skada som inte blivit bra, komplikationer … Man måste se till varje enskild kvinna i ett större perspektiv.

Men Eva påminner om att man även måste se till allt inom förlossningsvården som faktiskt fungerar.

– Det är också så himla viktigt att se på allt som går bra, och tänka på att allt är relativt!

Kejsarsnitt behöver inte innebära mindre risker

Kejsarsnitt är inte heller ett riskfritt alternativ, och ger andra typer av komplikationer efteråt. Eva menar också att man inte kan jämföra siffror i risker mellan vaginala förlossningar och kejsarsnitt idag eftersom det är så mycket vanligare att föda vaginalt.

– Skulle man istället börja man göra fler kejsarsnitt så kommer skador och dödsfall i samband med det också att bli vanligare.

När man pratar om förlossningsskador så handlar symtomen kvinnor upplever ofta att ha svårt hålla tätt. Att man kissar och/eller bajsar på sig. Man kan också få svårt att tömma tarmen eller få framfall. Men det finns det finns fler problem som man kan söka hjälp för.

Chefsbarnmorskan Gudrun Abascal: "Vi pratade inte om förlossningsskador"

Levatorskador är svårare att upptäcka

– Man kan till exempel också få muskelbristningar i levatormusklerna, muskler i bäckenbotten som hjälper till att lyfta upp bukinnehållet. Skadorna kan vara svåra att upptäcka men kan ge smärta i underliv. Direkt eller år senare.

I vissa fall kan man också få mer ont av att göra knipövningar, som ofta rekommenderas att man gör efter förlossning.

– Om man får onyanserade råd om knipövningar och inte också slappnar av emellanåt så kan man få problem med överspänd bäckenbotten. Något man kan likna vid nackspärr. Att inte även slappna av i bäckenbotten kan göra det här ännu värre.

Normala förändringar efter en förlossning

En del förändringar är däremot helt normala efter en förlossning.

– Till exempel blir slidöppningen lite större efter en förlossning och det är helt normalt. Den tänjs ut och blir också mer tänjbar. Det är därför nästa förlossning ofta brukar gå lättare. Kroppen förändras och går tillbaka lite mer dag för dag efter en förlossning, men det tar tid.

Det kan vara ömt och kännas efter en förlossning men det ska hela tiden gå åt rätt håll.

– Under hela första året blir det bättre och bättre. Om det inte blir det, om man har ont eller känner besvär och känner att man inte kan ha det som man har det, så ska man söka hjälp.

Vården behöver skräddarsys för varje kvinna

Annars behöver man tänka på att ge kroppen tid att läka. Vad man behöver kan se olika ut för varje kvinna.

– Det vi har för lite kunskap om idag är optimal rehabilitering för varje individ. Idag drar man alla kvinnor över en kam. Man skulle behöva skräddarsy eftervården för varje kvinna. Till exempel behöver någon jobba med bra knip medan någon kanske kniper för mycket och en annan inte bör göra knipövningar alls. Man behöver få individuella råd, inte generella.

En del kan också leva vidare utan att känna av sina förlossningsskador förrän långt senare.

– Kroppen kan kompensera vid problem och göra att man känner av skadorna först senare. När man blir äldre, i samband med klimakteriet, kan symtomen öka. Det kan gälla till exempel framfall och inkontinens. Det här gäller framför allt kvinnor som fött barn en tid tillbaka. Vi tror att kvinnor som föder idag kommer att ha en bättre ålderdom framåt.

Efter förlossningsskadan kan Linda inte sitta på en köksstol – eller leka med sin dotter

Det kan dröja år innan man känner av en skada

Något som har upplevts som ett problem av många kvinnor som berättar sina historier om förlossningsskador är att man känner att man inte blivit tagna på allvar inom vården när man har pratat om sina problem.

– Man får som sagt räkna med lite förändringar men många kvinnor beskriver det som att de fått höra det sagt nonchalant när de sökt hjälp, och inte fått sina problem tagna på allvar. En del har blivit felsydda, andra inte fått hjälpen de behövt. För att man ska kunna undvika att det sker måste man ha gjort en bra undersökning där man namngett alla muskler och checkat av allting. När man har gjort det kan man säga att det nog är så bra det kan bli. Men först då.

Vill man förbereda sig själv så gott det går inför en förlossning och tiden efter så tycker Eva att man ska läsa på ordentligt om förlossningen, gå på föräldrautbildning, förstå utdrivningsskedet …

– Vi tror till exempel att det är viktigt att man är avslappnad när man kommer till krystskedet. Så att kroppen får tid att tänja sig och gå tillbaka. Är man spänd går man lättare sönder tidigare. Det är bra om de allra sista minuterna får ta tid.

Emma har opererats fyra gånger för framfall

Läs på innan förlossningen och ha en plan

Man bör också ha en plan för smärtlindring och göra vad man kan för att känna sig trygg vid förlossningen.

– Det är också bra att man är med på att förlossningen inte är klar efter att barnet, och moderkakan, kommit. Efter det behöver man göra en ordentlig undersökning. Det kan också vara bra att veta att man kan få bäckenbottenbedövning om man känner att man behöver vid det tillfället, det är inte alla som gör det.

Vill man läsa på ännu mer finns det idag många webbsidor att läsa på om besvär efter förlossning.

– Information ska komma från vården, men här ser det ser olika ut beroende på var man är. Därför kan det vara bra att läsa på själv också.

Det är aldrig för sent att söka hjälp

Kvinnor som haft besvär men inte vågat söka hjälp, eller inte fått hjälpen de behövt när de försökt och därför gett upp – försök igen.

– Det är aldrig för sent! Har man en ändtarmsmuskelskada och kommit över klimakteriet börjar det bli svårt att laga kirurgiskt men det finns jättemycket hjälp att få ändå för till exempel avföringsläckage. Så man kan få normal livskvalitet. Sök hjälp för att få tips och råd!

Förlossningsskador – en artikelserie av Motherhood och MåBra

Att föda barn är en omvälvande upplevelse och innebär att både livet och kroppen förändras. Men vad gör man när smärtan finns kvar och förändringarna blir ett hinder i livet? Med artikelserien Förlossningsskador vill MåBra och Motherhood lyfta ett område där både vården och födande kvinnor vittnar om behov av mer kunskap. Här kan du läsa mer om forskningens framsteg, rätten till hjälp och vad du själv kan göra om du misstänker att du drabbats.

Läs mer här

Så söker du hjälp för en förlossningsskada, till exempel framfall eller bristningar

Det kan ta veckor, månader och upp till ett år innan din kropp läkt helt efter en förlossning. Om du upplever att du har bestående problem har du rätt att få hjälp. Hit kan du söka dig:

  • Sök hjälp på vårdcentralen, barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning. Upplever du att du inte får den hjälp du behöver där kan du behöva besöka en specialist.
  • Ibland kan en en fysioterapeut hjälpa till med till exempel knipövningar.
  • Här finns en bra lista med frågor att ta med till din gynekolog eller barnmorska.

Källor: 1177, Baking Babies

Foto: TT

Utvald läsning