Birgitta fick cancer vid 79 års ålder: “Jag hade inte cancer på kartan”

Efter reklamen: Steg för steg: Så undersöker du dina bröst

Birgitta Bark, 82, hade inte blivit kallad till mammografi på några år när hon på midsommarafton 2022 upptäckte något avvikande efter duschen.

– Det var något stort och platt i bröstet. Jag förstod direkt att det inte var bra, säger hon.

Efter mammografi och ultraljud kunde man direkt konstatera att det var cancer hon hade drabbats av.

– De sa att jag i alla fall kunde vara glad att var så pass gammal som jag är, för att tumörerna då inte är som mest elakartade, berättar Birgitta.

Hon sa också till sjukvårdspersonalen att hon tyckte att tumören hade växt på de tio dagar som gått från upptäckt till provsvar, men fick inget riktigt gehör för misstanken. Men snart visade det sig att hon hade drabbats av en både aggressiv och snabbväxande bröstcancer.

– Kirurgen som hade kommit med det första utlåtandet tyckte att det var jobbigt att hon hade “lurat” mig. Men det gav mig ju också en viss trygghet. Jag sa att hon fick ta hand om mig bra nu då hon skulle operera mig, berättar Birgitta Bark som är hemmahörande i västmanländska Nora.

En av åtta kvinnor insjuknar

Cirka en av åtta kvinnor i Sverige drabbas någon gång av bröstcancer. Var fjärde diagnos ställs efter 74 års ålder, och eftersom dessa inte diagnosticeras genom screening har tumörerna också oftare hunnit bli större och givit spridning till lymfkörtlarna. Risken för att dö i bröstcancer inom 5 år är drygt dubbelt så hög för kvinnor som fått diagnosen mellan 75 och 79 jämfört med de mellan 70 och 74. Trots det upphör kallelserna till mammografi när kvinnan fyller 75. Socialstyrelsen motiverar beslutet med risk för överdiagnostik och överbehandling, att vissa äldre kan ha svårare att ta ställning till screening, risken för oro, bristen på studier och ökade vårdkostnader.

Statistiken visar samtidigt flera andra förhållanden. Endast 4–5 procent av kvinnorna mellan 70 och 79 har en demenssjukdom, och mammografi fungerar ofta bättre i högre åldrar när bröstvävnaden blir mindre tät. Medellivslängden har också ökat och dagens 75-åringar är friskare än tidigare.

En ny Novusundersökning, genomförd på uppdrag av Bröstcancerförbundet, visar att 84 procent av kvinnor mellan 65 och 89 år vill fortsätta bli kallade till mammografi. Av dem som oroar sig för att drabbas av bröstcancer vill nästan alla fortsätta med kallelser. Samtidigt känner 62 procent av kvinnorna över 65 år inte till att risken för bröstcancer ökar med åldern, endast 18 procent uppger att de är mycket eller ganska oroliga för att få bröstcancer. Sophia Zackrisson, överläkare i radiologi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och professor vid Lunds universitet, betonar att bröstcancer risken inte försvinner vid 74.

– Risken ökar hela tiden. Det är samma mönster som för andra cancerformer – det blir vanligare ju äldre man blir, säger hon.

Samtidigt behöver man ha de historiska glasögonen på sig, påpekar hon. När screeningprogrammet etablerades på 1970- och 80-talen byggde det på studier av kvinnor mellan 50 och 69 år. Medellivslängden var kortare, och syftet var att ge många friska år tillbaka genom tidig upptäckt.

Men en cancerform är nästan utrotad

Fler kvinnor får cancer – kan bli vanligaste dödsorsaken

Saknas studier

Sedan dess har forskningen gått framåt och åldersgränsen i Sverige har både sänkts till 40 och höjts till 74 år. Men fortfarande saknas studier på kvinnor över 74, vilket gör gränsdragningen svår. Besluten handlar därför om balansen mellan nytta och risk, förklarar Sophia Zackrisson.

– Hos äldre är risken större att vi hittar tumörer som aldrig skulle ha hunnit leda till döden. Behandlingarna – som är effektiva men tuffa – kan då göra mer skada i form av biverkningar än vad de gör nytta. Och om man är för skör, kan man inte heller få den arsenal av behandlingar som vi vet skulle kunna vara botande, säger hon. Att plötsligt bli cancerpatient på äldre dagar kan också påverka livskvaliteten.

– Man kanske lever sina sista år med vetskapen om att man lever med en dödlig sjukdom, istället för att leva lyckligt ovetande. Sådana effekter är svåra att mäta, men de är absolut inte negligerbara, säger Sophia Zackrisson.

Men chansen att förlänga livet för fler kvinnor kan också öka med förlängd screening.

– Man skulle kunna tidigarelägga diagnos så att kvinnor slipper komma med stora tumörer som har hunnit sprida sig. Då kan man erbjuda en begränsad men botande behandling, säger Sophia Zackrisson.

Fler patienter skulle upptäckas tidigt

Även Irma Fredriksson, överläkare och bröstkirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset samt forskare vid Karolinska Institutet och ansvarig för kvalitetsregistret för bröstcancer, ser både möjligheter och risker.

– Det finns idag inga studier som visar att screening för kvinnor över 74 räddar liv och är samhällsekonomiskt gynnsamt. Men utifrån registerdata kan man förmoda att fler cancerfall skulle upptäckas i tidigt skede, vilket i sin tur skulle innebära bättre överlevnad och lindrigare behandling.

Sommarkampanj 60% rabatt

Kom i form på 21 dagar!

Skaffa nya kost- och träningsvanor med MåBra. För bara 199 kr får du:

• Kostplan
• Träningsfilmer
• Recept
• Experttips

Läs mer och anmäl dig här!

Precis som Sophia Zackrisson pekar hon på risken för överdiagnostik – att upptäcka cancer som aldrig skulle ge symtom – och på onödiga utredningar som kan leda till oro och smärta. En seglivad föreställning är att bröstcancer hos äldre kvinnor alltid är långsamt växande, men så ser det inte alltid ut. Vissa tumörer, som Luminal A, växer ofta långsamt och har relativt god prognos. Luminal B växer snabbare och trippelnegativ och HER2-positiv bröstcancer är betydligt mer aggressiva och svårbehandlade. Bland kvinnor under 40 är de aggressiva tumörtyperna vanligare, men från 60 års ålder ser fördelningen mellan olika typer ungefär likadan ut under resten av livet.

– Andelen trippelnegativa och HER2-positiva är fortsatt runt 20 procent, till och med upp till 25 procent i de högsta åldrarna, förklarar Irma Fredriksson.

Läkaren: Även spridd bröstcancer kan botas idag

Kan finnas en öppning att höja åldersgränsen

Högkvalitativa kvalitetsregister och screeningdata gör att Sverige har unikt goda möjligheter att analysera nyttan av screening även i högre åldrar. Detta arbete pågår just nu. Irma Fredriksson menar att det krävs mer forskning innan riktlinjerna kan ändras.

– Data behöver dock inte komma från stora randomiserade studier, vi skulle komma långt med matematiska modeller och pilotstudier med förlängt screeningintervall i utvalda områden.

Sophia Zackrisson vill också ha mer fakta på bordet innan hon uttalar sig om vad hon tror kommer att ske, men ger en försiktig antydan.

– Jag ser ju att många 75-åringar i dag är pigga och friska och kan ha många år kvar att leva. Så jag tror att det finns en öppning för att höja den övre åldersgränsen, säger hon.

Hon ser också möjligheter till mer individualiserad screening: att kvinnor som är tillräckligt starka för att ta sig till undersökningen sannolikt också är tillräckligt starka för att genomgå behandling.

Cancerfri efter tuffa behandlingar

Idag, tre år efter diagnosen och efter både operation och tuffa behandlingar, är Birgitta Bark cancerfri. Hon blickar tillbaka på sjukdomstiden med en blandning av tacksamhet och oro, för hon kan uppleva en ny osäkerhet i att kontrollerna har glesnat till enbart mammografi.

– Det är en stor omställning att gå från täta kontakter med vården till att plötsligt stå utan, det är lite fritt fall-känsla, säger hon.

Hon försöker leva som vanligt – hjärtsvikt till trots har hon nu kunnat börja spela lite golf igen, hon umgås med familjen och ser framåt. Samtidigt finns insikten om hur nära det var att hon inte hade upptäckt cancern i tid.

– Jag har sagt till mina jämnåriga vänner: säg att ni är oroliga för era bröst och be om mammografi. Jag hade inte cancer på kartan – ingen i min släkt hade ju haft det.

Efter reklamen: Här är de vanligaste formerna av cancer i Sverige