Jag fick Gabapentin mot värken – vad är det för läkemedel?
Fråga: Jag är en kvinna på 78 år som har haft en hel del problem med hälsan. Är opererad i hjärtat, har KOL och mycket problem med värk i kroppen. Tar flera olika mediciner. Det går lite upp och ner med krämporna och när det är som bäst kan jag vara aktiv tack vare rollator och permobil. Det ger livskvalitet och får en att glömma de dåliga dagarna.
Nu har jag varit inlagd på sjukhuset igen för att jag var andfådd. Man hittade inget nytt men jag fick en ny medicin mot värken i benen som heter Gabapentin. Jag tar nu 300 mg tre gånger dagligen och man kan tänka sig att jag kan ta upp till 1800 mg om det skulle behövas. Har aldrig hört talas om den förut. Vad är det för medicin? /Ingegerd
Läkaren Michael Seipel svarar: "Målet är lägsta effektiva dos"
Ja, det är onekligen lite av varje som du har gått igenom. Inspirerande då att läsa om att du tar vara på de bra dagarna.
Gabapentin är ett läkemedel vilket har två huvudsakliga användningsområden. För det första som tilläggsläkemedel vid behandling av epilepsi och för det andra för behandling av smärta vilken beror på sjukdom eller skada i nervsystemet. Det sistnämnda kallas neuropatisk smärta eller nervsmärta i dagligt tal. Gabapentinet utövar sin effekt genom att minska frisättningen av vissa ämnen som förstärker nervimpulser på väg upp till hjärnan. På så sätt minskas både antalet impulser och styrkan i dessa.
Michael Seipel
- Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
- Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.
Många gånger, till exempel vid ryggsjukdom, finns smärta även från skadad vävnad i leder, muskler och skelett, det typen av smärta som kallas vävnadssmärta. Då är det inte ovanligt att man kombinerar gabapentin med ”vanliga” smärtlindrande och inflammationshämmande läkemedel. All behandling med gabapentin ska anpassas individuellt med hänsyn taget till patientens hälsotillstånd i övrigt och eventuell annan läkemedelsbehandling. Vid nedsatt njurfunktion måste man anpassa doserna eftersom gabapentinet utsöndras via njurarna. Man inleder behandlingen med en lägre dos vilken undan för undan trappas upp medan man ger noga akt på effekten på smärtan och eventuella biverkningar. På samma sätt kan man inte abrupt sätta ut gabapentin utan behandlingen måste trappas ner undan för undan.
Den dos du har nu, 900 mg per dygn, skulle kunna vara tillräcklig men kan vid behov trappas upp till 1800 mg per dygn. Målet är lägsta effektiva dos. Vanliga biverkningar är trötthet, lätt yrsel, nedsatt koncentrationsförmåga, nedsatt reaktionsförmåga och muntorrhet. Förekomsten och styrkan av biverkningarna varierar mycket från individ till individ. Många gånger kan biverkningarna minska när man har använt gabapentinet en tid. Med tanke på vissa av biverkningarna måste man själv känna efter hur påverkad man blir om det är så att man har sysslor vilka kräver full uppmärksamhet. Vid långtidsbehandling är det viktigt att förebygga karies genom att ta fluortabletter eller tabletter som stimulerar salivutsöndringen. Tala med din läkare om detta.
Några speciella prover tar man normalt inte även om behandlingen pågår under lång tid, år eller mer. Man följer naturligtvis sin patient med regelbundna återbesök och ger noga akt på det allmänna hälsotillståndet, utvecklingen av smärttillståndet och nytillkomna symtom vilka kan kräva åtgärder.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: Shutterstock/TT