Varför gör det ont när jag torkar mig efter toalettbesöket?
Fråga: Jag är kvinna på 66 år som sedan en tid tillbaka har haft besvär med smärta och klåda kring ändtarmsöppningen. Det började efter att jag varit förstoppad en tid. Nu har jag fått ordning på det sistnämnda med viss kostomläggning och ett pulver som jag fått av min läkare.
Problemet är att jag fortfarande har smärta och när jag torkar mig känns det ömt samt att jag får blod på toalettpappret. Är det här något jag bör söka för? Jag har dragit mig för det eftersom det är ett lite pinsamt område och nu har jag ju dessutom blivit bättre. /Lill
Läkaren Michael Seipel svarar: "Varma sittbad kan lindra"
Jag kan förstå att det kan kännas lite pinsamt för dig men som sjukvårdspersonal tänker vi inte i de banorna. Vår uppgift är att hjälpa dig oavsett var ”åkomman” sitter. Du ska absolut kontakta din läkare och berätta om dina besvär. På beskrivningen du ger får jag intrycket av att du har fått en spricka i ändtarmsöppningen, på fackspråk en analfissur. Sprickan sitter just i övergången mellan slemhinna och hud.
Nya vanor på 21 dagar!
Vill du komma in i bra kost- och träningsvanor? Ge det 21 dagar! Anta vår roliga utmaning så ses vi 27 januari.
Läs mer och anmäl dig här!Michael Seipel
- Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
- Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.
Den vanligaste orsaken till analfissur är förstoppning då avföringen är hårdare än normalt, men en fissur kan också förekomma i samband med långvarig diarré och vid inflammatoriska tarmsjukdomar. De typiska symtomen är smärta i samband med toalettbesöken och blödning med rött blod på toalettpappret. I lindriga fall uppträder smärtan bara i samband med toalettbesöken medan den i svåra fall kan vara kontinuerlig. Smärtorna kan göra att det uppstår kramp i slutmusklerna kring ändtarmen. Detta kan i sin tur leda till påverkad blodcirkulation kring ändtarmsöppningen med en försämrad sårläkning och då har man hamnat i ”en ond cirkel”.
Diagnosen analfissur är ofta lätt att ställa. Men vad som sedan är viktigt är att man tar reda på orsaken till varför fissuren uppkommit och utesluter allvarliga bakomliggande sjukdomar som till exempel tumörer eller inflammationstillstånd i tarmen och sedan i förekommande fall behandlar dessa. I den här utredningen ingår bland annat blodprover, undersökning av tarmöppning och nedre delen av tarmen med kikarliknande instrument som rektoskop och koloskop. Olika typer av bilddiagnos kan också vara aktuellt.
Behandlingen av själva fissuren syftar till att minska smärtan, läka såret och åstadkomma avslappning i ändtarmens slutmuskel. Förebyggande åtgärder mot förstoppning är viktiga. Lämpligt fiberinnehåll i kosten, regelbunden motion och, vid behov, något av de bulkmedel och fibertillskott vilka finns att köpa på apotek.
En enkel åtgärd för att minska smärtan är varma sittbad. Smärtlindrande bedövningssalva/lidocainsalva lokalt kan kombineras med tabletter med paracetamol. Vid mer uttalade besvär kan läkaren skriva ut nitroglycerinsalva, glycerylnitrat, för smärtlindring. Ett kirurgiskt ingrepp på fissuren kan i vissa fall vara ett alternativ. Ytterligare en möjlighet är injektioner med butulinumtoxin för att skapa avslappning i musklerna runt ändtarmsöppningen.
Vad du nu måste göra är att kontakta din familjeläkare för en första undersökning. Utifrån vad som kommer fram av den får man sedan besluta om fortsatta åtgärder.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: Shutterstock/TT