Jag ska bli pappa – ska jag söka upp barnets farfar?

Fråga: Jag är en kille som snart ska bli pappa och har en massa funderingar kring det och min papparoll. Saken är den att när jag var omkring fem år gammal skildes min mamma och pappa och min pappa försvann ut ur bilden. I början hörde han av sig några gånger men till sist blev det helt tyst. Han flyttade till en annan del av landet och bildade senare en ny familj. Jag vet att han sedan lämnade den frun och de barnen också.

Jag är snart 35 år men minns ännu saknaden när min pappa försvann. Precis innan hade jag varit busig och han hade skällt på mig, så länge var jag övertygad om att det var mitt fel att han hade lämnat mig och min mamma. Ingen vuxen berättade något och min mamma ville aldrig att vi skulle prata om honom. Hon blev också sviken av honom. Efteråt har jag förstått att det inte var mitt fel men jag har alltid längtat efter och saknat min pappa.

Jag lämnade henne med vår son – kan jag ta kontakt efter 40 år?

Några gånger under åren har jag ringt honom men det har aldrig blivit några möten och jag tycker att han alltid låtit lite besvärad när jag hört av mig. Nu när jag själv ska bli pappa har jag funderat mycket på att ta kontakt med honom igen och berätta att han ska bli farfar. Jag är inte arg på honom för han hade väl sina skäl till att hålla sig undan. Men jag skulle önska att vi kunde ha något slags kontakt nu så jag kunde lära känna honom lite och visa min kommande son vem hans farfar är.

Är det dumt av mig att höra av mig till honom? Vilket är det bästa sättet? Jag har funderat på om det är bättre att skriva till honom än att plötsligt bara ringa. Min sambo tycker absolut att jag ska kontakta honom men jag är rädd att bli sviken igen. Kan du ge mig lite råd kring detta så vore jag väldigt tacksam. /Martin

Socionomen Maria Jacqueline Bratt svarar: "Ha inte alltför stora förhoppningar"

Grattis till att du ska bli pappa. Det är en stor och omvälvande händelse i livet. Jag förstår att detta väcker många tankar och funderingar hos dig om både din egen papparoll men också din egen pappa som svek dig som liten. Som barn tar man ofta på sig skulden för det som händer och det är otroligt sorgligt att höra att du så länge bar skulden och känslan av att det var ditt fel att din pappa lämnade.

Du har ett förlåtande förhållningssätt till din pappa och skriver att han hade sina skäl att hålla sig undan. Tydligen är det ett mönster han bär med sig då han även svek sin andra familj. Det tyder på att din pappa har svårigheter i sin relation till andra människor och med nära relationer. Om han inte gjort något för att ändra sig så är risken stor att han fortfarande har dessa svårigheter. Det kan vara bra att du har det i åtanke när du söker kontakt med honom. För jag håller absolut med din sambo om att du kan kontakta din pappa nu. Ha dock inte alltför stora förhoppningar. Men om du inte försöker så kommer du säkert att ångra dig.

Jag tror att det bästa sättet att höra av sig till honom är via brev. Då kan du i lugn och ro formulera dig och berätta vad du vill ha sagt. Tala om att du inte är arg eller anklagande utan att du bara vill ha kontakt. Berätta även om ditt kommande barn och din önskan att han ska få träffa farfar. Detta ger din pappa chansen att i lugn och ro tänka på hur han vill göra. Du kan skriva att du kommer att ringa honom om ett par veckor för att prata mer och kanske bestämma att ses.

Efter reklamen: Det här borde du fråga dina mor- och farföräldrar

Det är inte säkert att det hela resulterar i att du får någon närmare kontakt med din pappa, men om du inte vågar satsa så kommer du heller inte att vinna. Det kan också vara så att din pappa förändrats och mognat. Han kanske har skämts för det han gjorde mot dig och blir glad över att kunna ge tillbaka lite nu. Så fatta pennan och skriv. Lycka till.

Foto: Shutterstock/TT