Neurosedyn gav missbildningar – varför skrivs det fortfarande ut?

Efter reklamen: 5 saker läkare själva gör när de har ont i huvudet

Fråga: Jag läste för en tid sedan att man fortfarande använder läkemedlet Neurosedyn. Är det verkligen riktigt? Det var ju den här medicinen som låg bakom de svåra missbildningar som drabbade Neurosedyn-barnen på 1960-talet.

Min egen syster blev erbjuden läkemedlet av sin doktor men hon tog det aldrig. Jag har pratat med en god vän som är i vårdbranschen och hon ställer sig också mycket frågande. Jag skulle uppskatta att få mer klarhet kring detta. /Gertrud

Läkare Michael Seipel svarar: "Användningen av Neurosedyn sker nu under strikt kontrollerade former"

I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet föddes i Sverige över 100 barn med allvarliga missbildningar. Armar och ben hade inte vuxit ut på ett normalt sätt och i vissa av fallen satt händer och fötter direkt på bålen. De här barnen skulle bli kända som Neurosedynbarnen.

Så småningom visade det sig att barnens mödrar hade gemensamt att de under graviditeten hade tagit "det ofarliga" receptbelagda läkemedlet Neurosedyn mot illamående, oro och sömnsvårigheter. Det kom fram att det var den aktiva substansen talidomid i Neurosedyn som påverkade utvecklingen av benstrukturen i armar och ben. Talidomid kunde även påverka utvecklingen av syn och hörsel, hjärta och njurar samt fortplantningsorganen.

När man fick detta klart för sig drogs Neurosedyn tillbaka, i februari 1962, på grund av de allvarliga biverkningarna. Det var inte bara Sverige som drabbades. I hela världen drabbades upp till 10 000 barn av neurosedynskador.

Redan 1963 tillsatte dåvarande Medicinalstyrelsen en utredning under ledning av läkaren Barbro Westerholm för att utreda det inträffade. Detta var ett av hennes första uppdrag i vad som kom att bli en rad enastående insatser inom hälso- och sjukvården, både som läkare, politiker och tjänsteman.

Utredningen ledde till flera viktiga konsekvenser. Register och varningssystem kring läkemedel byggdes upp, vilka ska förhindra att något liknande inträffar i framtiden. Vi fick Missbildningsregistret och Läkemedelsbiverkningsnämnden.

Min gamla mamma ramlar allt oftare – är det medicinerna?

Vidare fick vi 1978 Läkemedelsförsäkringen vilken är en kollektiv försäkring för läkemedelsskadade. Den ska garantera en ersättning i samband med läkemedelsskador där läkemedelsföretaget inte klarar av att betala för masskador.

Till sist så har vi också fått ett nytt regelverk som hanterar frågor kring de, i dag, omfattande forskningsstudier som ligger bakom utvecklingen av nya läkemedel. Inom farmakologin, läran om läkemedel, har det tillkommit en speciell professur med inriktning på just detta.

Jag förstår att du blir förvånad när du hör att man fortfarande använder Neurosedyn. Användningen sker nu under strikt kontrollerade former mot sjukdomar som lepra (spetälska), vissa typer av hudcancer och myelom (cancer i benmärgen). Alltså helt andra indikationer, användningsområden, än förut. Läkemedlet ges naturligtvis inte till gravida kvinnor.

Foto: Shutterstock/TT