Jag vill flytta ofta – barnen tycker det är jobbigt

Fråga: Jag är kvinna på 55 år som har svårt att rota mig. Vi flyttade ofta när jag var barn, men nu flyttar jag minst vartannat år. Tycker alltid jag har en bra anledning, jobbar som bemanningssjuksköterska och det passar mig att byta arbetsplats då och då. Samtidigt börjar jag tröttna lite och undrar vad som driver mig? Barnen, som är 15 och 18 år, börjar också ledsna på flyttandet trots att det ofta varit för deras skull som vi flyttat. Jag har läst om något som heter "Goldilocks Syndrome"?

/Flyttfågeln

Psykolog Anna Bennich svarar: "Jobba för att stanna upp"

Vi är ett stort spann av olika personligheter, temperament och preferenser. En del blir rastlösa i det stilla, det likadana, trivs i föränderlighet. Det brukar resultera i byte av jobb, ständiga nya projekt och rörelse. Andra mår bättre i det trygga, invanda, kan inte tänka sig något jobbigare än att ständigt flytta runt, med stor separationsångest lämna ett älskat hem. Inget rätt, inget fel, bara olika.

Fel blir det enbart om det ställer till med problem av olika slag. Du tycks inte ha lidit så mycket av flyttandet, och beskriver att du kunnat motivera flyttarna med goda skäl. Inte minst att det blivit bättre för barnen. Jag vet inte vad du menar med det, kanske handlar det om att de fått egna rum, närmare skolan eller kompisar?

Barn klarar förändringar (som flytt innebär) ganska väl, viktigast för dem är att ha tillgång till de personer som de känner trygghet med. Mindre bra riskerar det bli för barn som ständigt måste flytta långt bort och i och med det lika ofta tvingas byta skolor och kompiskretsar.

Vad gäller begreppet "Goldilocks Principle" så finns flera olika definitioner. Jag gissar att du tänker på den som handlar om att alltid söka efter det som är perfekt (eller ”precis lagom”, som i sagan). Där sökandet blir ett problem i sig, eftersom perfekt inte finns. Kanske hittar du anledningen till flyttbehovet delvis i din egen barndom.

Hur berättar jag om min jobbiga barndom för den jag dejtar?

En del som flyttar mycket har inte någon stark känsla av ett hemma, och saknas den minskar också anledningen att stanna på en plats. Andra letar efter en hemma-känsla de inte haft, men blir varje gång den sista kartongen plockats ur ändå utan den. Så de flyttar igen. Trots att det egentligen behövs helt andra saker för att uppnå en grundläggande trygghets- eller tillhörighetskänsla i sitt liv.

Ytterligare andra letar inte trygghet alls, utan har en ganska oproblematisk rastlöshet eller önskan om förändring, som gör att de gärna ägnar många timmar på Hemnet och flyttar mest för att det är kopplat till lust.

Hur det är för dig vet jag inte. Men om både du och barnen börjar känna att det vore skönt att stanna upp, så kan du ju jobba för det. Bestäm dig för att inte börja leta andra boenden under en specifik tid.

Ett beslut som förändrar allt.

Psykologfrågan: Vågar jag följa min dröm och starta ett nytt liv?

Skriv ner vad som är bra med ert boende (vilka var de goda skälen att ni flyttade dit?). Exponera dig för tanken ”här ska vi bo nu” och se vad som händer med tankar och känslor inför det. Försök vila lite i dem. De kan vara där, de kommer sannolikt klinga av så småningom. Det kanske också ger dig svar på några frågor om dig själv.

Vad händer med dig över tid när du låter bli att dra igång nya flyttprojekt? Går det att göra något annat av behovet, när det kommer över dig? Det blir antagligen ganska utmanande i början, men kanske är det just detta ”experiment” som är ditt nästa projekt?

Foto: TT

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.

MåBra:s experter:

• Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
• Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
• Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
• Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
• Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
• Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
• Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
• Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
• Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
• Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Efter reklamen: Äldsta syskonet? Se 5 vanliga saker som tas upp i terapin