7 teorier: Därför bjuds inte svenska barn på mat hos kompisar

familj som äter middag och barn som väntar på rummet

Få lär ha missat diskussionen kring Swedengate, som antagit enorma proportioner de senaste dagarna. Frågan diskuteras hett på sociala medier och har lyfts stora i internationella tv-program och tidningar världen över.

1:33

Efter reklamen: 10 saker du alltid åt på barnkalas på 90-talet

(1:33)

Slå på ljud

Bakgrunden till Swedengate

Diskussionen började då en användare på Twitter laddade upp en skärmdump av ett inlägg på Reddit, ett svar på frågan:

“Vad är det konstigaste du behövt göra hemma hos någon annan på grund av deras kultur eller religion?

I ett av svaren beskrev en person hur hen som barn besökt en kompis i Sverige och ombads att stanna kvar på vännens rum under tiden som familjen åt middag.

Sedan inlägget publicerades har tiotusentals människor under hashtaggen #Swedengate förfasat sig över hur konstigt det är att vissa svenska familjer inte bjuder sina barns vänner på middag och i stället låter dem vänta i ett annat rum.

Och många nickar säkert igenkännande. För visst var det ofta så förr? Det har, världens förfasande till trots, rimliga förklaringar. Sällan handlar det om snålhet och ogästvänlighet mot barnet ifråga.

Här är är sju olika teorier och anledningar till varför ett barn väntar på rummet när kompisen äter – såväl då som nu.

1. Ett kulturellt arv från sämre tider

I Aftonbladet analyserar etnologen Håkan Jönsson fenomenet, och är inte förvånad över att det kan uppfattas som "konstigt". Hans förklaring är dock att grunden snarare ligger i gamla traditioner och vanor från tiden då man tvingades hushålla med maten mer än nu. Det blev en oskriven regel, som blev till en del av kulturen.

2. Artighet och Jantelag

En annan rimlig förklaring menar han grundar sig i artighetskoder och den svenska jantelagen.

– Att bjuda en annan förälders barn på mat kunde vara som att säga att barnet inte fick tillräckligt med mat i sitt egen hem, att föräldrarna inte tog hand om barnet, säger Jönsson och fortsätter:

– Det bottnar också i jantelagen, att ingen ska behöva känna ”Nu bjöd de mitt barn på mat. Nu måste jag bjuda tillbaka”.

3. Den ogästvänliga svenska kulturen

Andra menar att beteendet bottnar i den ganska slutna svenska kulturen. Vi är inte särskilt spontant gästvänliga helt enkelt.

4. Rädslor för matallergier

En annan förklaring till att det sker idag kan också vara rädslor för att vara ansvarig för andras matallergier, samt att man kanske har planerat mat som som en spontant inbjuden kompis inte tål.

5. Familjetraditioner

I vissa familjer är det en viktig tradition att samlas kring matbordet, bara familjen. Har man ofta kompisar som kommer och går kan det vara enklare att hålla en rak linje från början.

6. Planeringen

Idag lagas inte storkok på samma sätt, så ibland har man helt enkelt inte mat så att det räcker till alla. Det går förvisso ofta att lösa, men är ändå en ganska vanligt förkommande situation. Finns det till exempel bara fyra hamburgare så kan det vara knivigt.

7. Koncentrationssvårigheter

En annan förklaring, som är ganska vanlig, är att man har barn i familjen som behöver lugn och ro och fasta rutiner vid matbordet för att kunna koncentrera sig på att äta, och har man en kompis över kan det vara svårt.

Idag bjuds barn oftare på mat hos kompisar

Måltidshistorikern Richard Tellström bekräftar dock i P1 morgon den allmänna känslan i frågan – att barn i dag generellt bjuds in till bordet i högre grad än förut.

Vad tror du? Hur gör ni?

Foto: TT