Skillnaden mellan KBT och ISTDP: Vilken terapiform passar dig?
KBT (Kognitiv beteendeterapi) är den terapiform som i dagsläget rekommenderas från socialstyrelsen vid många psykiska besvär och därför det man oftast erbjuds om man söker vård via sjukvården. Bland de som söker privat har man dock på senaste sett en ökad efterfrågan på ISTDP. Att denna psykodynamiskt baserade terapimetod ökat såpass tror Sofia Viotti beror på en ökad önskan av att gå till grunden med sina problem och se vad som ligger bakom symtomen.
– Jag tror många känner att det har varit lite för mycket fokus på att bota symtom och för lite på att gå tillbaka och hitta de möjliga känslomässiga trauman som kan ligga till grund för problemen, spekulerar hon.
ISTDP är som namnet avslöjar (Intensive short term dynamic psychotherapy) en mer aktiv variant av psykodynamisk psykoterapi. Kort tid är dock ett godtyckligt begrepp.
– Det kan ändå vara kanske 20-50 gånger man ses, men en traditionell psykodynamisk terapi kan ju hålla på i flera år, förklarar Sofia Viotti.
ISTDP är därför också ofta en mer kostsam terapiform än KBT, men i vissa fall blir man inte hjälpt av KBT. Dessutom kanske en längre och mer fördjupad teori får mer bestående resultat som gör att personen inte behöver söka vård igen, förklarar Sofia Viotti, men tillägger:
– Det finns såklart ISTDP som görs på mycket kortare tid också, beroende på vad det är för klient och hur svår problematiken är.
ISTDP – Intensive short term dynamic psychotherapy
Grundteorin
I ISTDP anser man att problem hos människor uppstår för att man har känslor som är blockerade sedan uppväxten. När man stöter på dessa känslor i vuxen ålder så trycker man undan dem genom olika försvarsbeteenden, och det är det som skapar psykisk ohälsa. Försvar kan till exempel vara oro, självkritik, känslomässig distans eller att man ständigt skämtar – alla former av beteenden som man gör för att hålla borta känslomässig närhet.
Så arbetar man
Fokus ligger på att komma i kontakt med de blockerade känslorna och känslomässiga trauman kopplade till dem. På det sättet kan man också frigöra sig från sina försvar. Man jobbar med relationer i klientens närhet, med terapeutrelationen och med relationerna i klientens uppväxt. I ISTPD har man sällan hemuppgifter, utan man litar på att processen som sätts igång under sessionen fortsätter ändå.
Många terapeuter blandar lite
Själv väljer hon grundläggande terapimetod beroende på klientens problematik, men anpassar behandlingen efter vad som kommer upp i samtalet.
– Just nu arbetar jag främst utifrån ISTDP, men när man har jobbat ett tag som terapeut så blir man inte lika metodtrogen. Då blir det blir mer att man väver in lite från olika metoder man jobbar med. I forskning har man inte sett så stora skillnader mellan terapimetoder vad gäller resultat. Det man ser störst effekt av är terapeutegenskaper och relationen mellan klienten och terapeuten.
Värt att ha med sig är också att många terapiformer börjar mötas och likna varandra allt mer med de olika förgreningar och vidareutvecklingar som uppstår, säger Sofia Viotti.
Utvecklas mycket
– Båda de här fälten utvecklas ju mycket. KBT är ett jätteområde med en massa undermetoder, av vilka de senaste kallas för tredje vågen. I dessa senare former (exempelvis i DBT, CFT och ACT) jobbar man mycket mer med känslor och att förhålla sig till tankar än man gjort i mer traditionell KBT. Samtidigt jobbar man i ISTDP med exponering (den stora verksamma ingrediensen i KBT) för känslor. Klienten får närma sig de känslor den är rädd för. Så på sätt och vis är metoderna lite liknande, men förklaringen och det konkreta arbetet ser olika ut.
KBT – Kognitiv beteendeterapi
Grundteorin
Inom KBT menar man att inlärda beteenden och tankemönster är det som skapar problem för oss. Till exempel att prestera för mycket, oroa sig, tänka självkritiska tankar, dricka alkohol eller liknande. KBT är vanligt som behandlingsform för allt ifrån fobier till stressproblematik och ätstörningar.
Så arbetar man
Inom KBT ligger fokus på att förändra beteende- och tankemönster och att utsätta personen för det som skapar obehag, för att obehaget gradvis ska minska. Man arbetar ofta med manualer och vanligt är att gå 10-20 gånger i terapi kompletterat av övningar att göra hemma mellan sessionerna.
När passar KBT bäst och när passar ISTDP?
Vilken terapiform som passar i vilket läge är inte helt givet, beroende på individuella omständigheter. Många vanliga besvär, exempelvis stress, panikångest eller nedstämdhet har man metoder för inom båda terapiformerna. Men visst finns det lägen då KBT kan ligga närmast till hands, och andra då ISTDP känns mest hjälpsamt.
Då passar KBT bäst:
När det gäller konkreta fobier, tvång eller neuropsykiatriska diagnoser kan KBT vara ett bra val.
Då passar ISTDP bäst:
Om någon konkret upplever att den har problem med ilska, närhet till andra eller liknande relationella svårigheter kan ISTDP kanske vara att föredra.
Foto: TT