"Socialen gör inget!" Pappans desperata oro för sina barn

Efter reklamen: 3 tips: Så lotsar ni barnen genom skilsmässan

Jag och min före detta har varit separerade i ungefär fem år, och under hela den tiden har barnen velat vara mer hos mig än hos sin mamma. Hon har därför blivit väldigt noga med att allt ska vara millimeterrättvist – allt ska vara exakt lika, annars upplever hon det som orättvist.

Jag har i stället försökt lyssna på vad barnen uttryckt att de vill. Socialen har varit inkopplad flera gånger, eftersom olika personer har uttryckt oro för barnens situation och kontaktat dem.

Socialen har tyvärr i flera av ärendena lagt ned utredningen utan oro fast både jag och andra utomstående utryckt oro för att barnen far psykisk illa hos sin mamma.

Barnen vill inget annat än att vara mer hos mig. De föreslår själva en uppdelning där de är en och en halv vecka hos mig och fredag till söndag hos sin mamma. När detta tas upp ignorerar mamman helt och vägrar diskutera saker med motiveringen att det ska vara delad vårdnad för det har vi kommit överens om för flera år sedan.

Våra föräldrar bråkar hela tiden – vad ska jag göra?

Relationsexperten svararMaria Jacqueline Bratt

Myndigheterna lyfter inte ett finger för att hjälpa till, eftersom de anser att det bara är min oro och inget mer. Jag har därför tappat tron till både myndigheterna och rättsväsendet, och jag vågar inte gå vidare till tingsrätten, då mitt ex hela tiden lyckas få alla att dansa efter hennes pipa och barnen därför blir lidande.

Detta var inte ett klagomål utan ett upplysande mejl om att systemet inte fungerar längre, och att barnen inte har någon rätt alls tyvärr. Barnen är idag snart åtta och tio år gamla.

/”Johan”

Relationsexperten Maria Jaqueline Bratt svarar: "Ett ärende för familjerätten"

Jag förstår att du och din fru har en jobbig situation med barnen. Du beskriver att socialen inte gör något och att du tappat tron på systemet. Så kan det förstås vara, men jag tror att du också blandat ihop socialtjänsten olika roller en del. Enligt dig har olika personer larmat socialtjänsten utifrån att barnen far illa hos mamman. De har inte agerat utan lagt ner utredningen. Detta utifrån bedömningen att barnen ändå har det okej hos mamman.

För att socialtjänsten ska agera ska de göra bedömningen att det behövs någon insats för barnen, vilket de då kan erbjuda föräldrarna. Om föräldrarna då tackar nej gör man en bedömning om läget är sa allvarligt att tvångsinsatser behövs – och det har man inte gjort i ert fall.

Visa förståelse för barnets känslor

Experten: Säg aldrig det här till ditt barn – säg så här istället

Det jag tänker på i ert fall är att detta inte är ett ärende för den delen av socialtjänsten som utreder om barn far illa i hemmet. Istället låter det som ett ärende för familjerätten. Det är en del av socialtjänsten som erbjuder hjälp för föräldrar som har svårt att komma överens efter en separation.

Få hjälp att komma överens

Man kan då komma på samarbetssamtal för att få hjälp att komma överens. Om man fortfarande inte kommer överens så kan en av parterna vända sig till tingsrätten som då kan besluta om en utredning gjord av familjerätten. De gör alltså bara utredningar på uppdrag av tingsrätten och kan inte inleda en utredning på egen hand.

Under utredningen ska utredarna ha samtal med föräldrar, barnen och till exempel barnens skola och redovisa detta i utredningen. När den sedan är färdigställd skickas den till tingsrätten som beslutar i ärendet. Tingsrätten kan besluta om såväl vårdnad, boende och umgänge.

"Barnens röst blir tyvärr inte alltid hörda"

Mitt råd är att du i första hand vänder dig till din kommuns familjerätt och ber att få samtal tillsammans med mamman för att sedan eventuellt gå vidare. Visst händer det att socialtjänsten ibland fallerar, och då ibland med förödande resultat. Tyvärr är det också så att barnens röster inte alltid blir hörda som är tänkt.

Men just i ditt fall tror jag att ärendet kanske bör hanteras i en annan instans. Så sök dig alltså till familjerätten i din kommun.

Foto: TT/Shutterstock