Därför har SVT:s Den stora älgvandringen blivit en sådan succé

älg i skogen

I årtusenden har älgarna vandrat och simmat leden över Ångermansälven för att komma till vårens och sommarens betesmarker, utan att vi människor reflekterat vidare över det. Men efter att SVT 2019 började sända live från älgarnas lunk har det blivit en stor succé och snackis. Första året hade Den stora älgvandringen totalt visats i 4,6 miljoner timmar och blev ett av de mest sedda programmen på SVT Play.

Programmet vann tv-priset Kristallen 2019 i kategorin "Årets nyskapande/förnyare" och även tv-bolag i andra länder har visat intresse för att ta del av sändningarna.

Här kan du se Den stora älgvandringen

Fredagen den 22 april 2022 började SVT sända Den stora älgvandringen igen, och sändningarna, som alltså pågår dygnet runt på SVT Play, pågår fram till 8 maj. Skulle vandringen dra ut på tiden kan det dock hända att även sändningen förlängs.

I Kunskapskanalen sänds vandringen från vardagskvällarnas slut till klockan 14 nästa dagar. På helgen sänder kanalen från kvällen till klockan 9.

I år har man dessutom fler kameror än tidigare för att vi ska komma riktigt nära djuren – utan att störa. Totalt finns sju nattkameror, 26 fjärrstyrda kameror, en manuell kamera och en drönare.

1:09

Efter reklamen: Prylarna du måste packa till vandringsresan

(1:09)

Slå på ljud

Men varför sitter vi bänkade och väntar på älgar som vandrar i skogen?

I takt med att tempot skruvats upp i det verkliga livet har konceptet slow-tv boomat. Och det är just kombinationen slow-tv och natur som är hemligheten. Långsamheten och de stilla naturbilderna skapar en avkoppling för den stressade nutidsmänniskan. Långt ifrån alla har skogen lättillgänglig, men här kan man ta del av det som händer där live. Det är dessutom ett programformat som inte kräver varken respons eller någon större tankeverksamhet från tittaren.

”Den stora älgvandringens charm är den imponerande långsamheten. Upplägget går tvärt emot modern medielogik med snabba flöden och ständig spänning”, analyserade exempelvis Svenska dagbladets skribent Josefin de Gregorio förra året.

Källa: Allas, SvD

Foto: TT, SVT