Fråga psykologenFråga läkarenFråga KBT-terapeutenFråga relationsexpertenFråga träningsexperten

Hypertrofiskt ärr: Gjorde man fel under operationen?

01 maj, 2023 
Ett hypertrofiskt ärr, keloid, på en kvinnas axel.
Efter att Malin tog bort två födelsemärken fick hon stora ärr som kliar. Nu undrar hon om det begicks något fel under operationen och vad hon kan göra för att lindra. Så här svarar läkare Michael Seipel.
Annons

Fråga: Jag är en kvinna på 48 år. I slutet av förra sommaren tog jag bort två ganska stora födelsemärken baktill på ena axeln. Båda var godartade och det var ju bra. Problemet är bara att det har blivit ganska stora ärr som kliar mer och mer. Jag har smort in med kortisonkräm som jag köpt på apoteket. Just när jag satt på den kliar det mindre men sedan kommer klådan tillbaka igen.

5 udda ställen på kroppen där du kan få hudcancerBrand logo
5 udda ställen på kroppen där du kan få hudcancer

I förra veckan var jag tillbaka hos den doktor som opererade mig och frågade om man kunde göra något, till exempel operera bort ärren. Det ville han inte göra utan han föreslog att man skulle kunna spruta in kortison i ärret för att få det att bli mindre och minska klådan. Han ville inte göra det nu utan först om några månader när ärret läkt klart. Han sade också att det kunde bli bättre av sig själv när det läkte.

Annons

Nu skulle jag vilja veta lite mer om det här. Gjorde man något fel vid operationen eftersom ärren blev så stora? Har aldrig hört talas om att man sprutar in kortison i ärr.
/Malin

Läkare Michael Seipel svarar: "Hypertrofiska ärr och keloid kan behandlas med kortison"

Jag tror inte att det är något fel begånget. Man kan råka ut för oönskad ärrbildning även vid behandling hos den skickligaste kirurgen. När en skada i huden går ner i läderhuden och djupare saknar kroppen förmågan att återbilda normal hud. Då bildas i stället ärrvävnad, vilken består av bindväv.

Bindväven i ärret behöver tid på sig för att mogna och anpassas till de omgivande vävnaderna. Den här mognadsprocessen tar i allmänhet minst ett år. Under den tiden drar ärret ihop sig och ­bleknar. Hos yngre personer är ärrbildningen ofta mer intensiv och de bildar i regel mer ärrvävnad än äldre.

Michael Seipel

  • Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
  • Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.
Annons

Vissa personer bildar mer ärrvävnad än andra, detta gäller bland annat personer med mycket pigment i huden och den som har ärftliga faktorer vilka påverkar ärrbildningsprocessen. Vissa områden på huden är också mer utsatta för ökad ärrbildning. Det gäller framför allt där huden är spänd, till exempel ovanför överläppen, skuldrorna och främre övre delen av bröstkorgen.

Ett onormalt stort ärr i sårområdet kallas på fackspråk för ett hypertrofiskt ärr. Om ärret växer ut från sårområdet och dessutom blir onormalt tjockt talar man om keloidbildning. Både hypertrofiska ärr och keloid kan ge obehaglig klåda och keloid kan dessutom vara smärtsam.

Din läkare vill inte göra en ny operation och det är helt rimligt. Vid en ny operation bildas ett nytt ärr och man kan inte garantera att inte också detta blir hypertrofiskt eller att keloid utvecklas. Man kan då i stället spruta in en liten dos kortison i det befintliga ärret för att få det att krympa.

Annons

Man behöver ofta upprepa behandlingen flera gånger med några månaders intervall för att få ett bra resultat. På så vis kan man ofta lindra både klåda och smärta. För att minska obehaget för patienten kan man blanda kortisonet med lite lokalbedövning.

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Foto: Shutterstock/TT

Annons