BMIGå upp i viktGå ner i viktLCHFPeriodisk fastaFettförbränning

Läkaren: "Övervikt har litet samband med sjukdomar"

12 jul, 2018 
Övervikt är kanske inte så farligt som många tror – det är värre med fetma.
Det finns vissa uppfattningar kring hur en frisk kropp ska se ut. Men vad säger experterna och forskningen? Vad är bäst – rund och stark eller smal och otränad? Hur farligt är övervikt egentligen?
Annons

Överallt möts vi av bilder på vad som anses vara den ideala kroppen. Smal men inte mager. Vältränad men inte för muskulös.

Kurvig –  så länge kurvorna sitter på rätt ställen.

Men om vi försöker att bortse från skönhetsideal och i stället ser till det medicinska – vad är egentligen ett sunt kroppsideal? Och hur pass dåligt är det för hälsan att väga för mycket?

Till att börja med: Övervikt kan definieras på olika sätt, med olika mätmetoder. Det vanligaste måttet är BMI, som uttrycker en relation mellan längd och vikt. Som övervikt räknas ett BMI mellan 25 och 30, fetma innebär ett BMI som överstiger 30.

Helena Dreber är allmänläkare och doktorand, verksam vid både Överviktscentrum på Karolinska universitetssjukhuset och på en vårdcentral där hon regelbundet möter patienter med fetmarelaterade besvär. Hon menar att BMI är ett bra mått på stora grupper, men otillräckligt på individnivå, eftersom det inte tar hänsyn till hälsofaktorer som blodtryck, blodfetter och insulinnivåer.

Annons

– Om man vill veta sin egen hälsoprofil är det bättre att kombinera BMI med vilken livsstil man har. Röker du inte, dricker du måttligt, rör du på dig regelbundet, äter du rikligt med grönsaker, lite socker och mättat fett? Grattis, då har du en hälsosam riskprofil, säger hon.

BMI farligt över 30

Generellt brukar man säga att gränsen för när övervikten börjar bli hälsofarlig är när BMI överstiger 30. Det är då det tydliga sambandet mellan vikt och sjukdomar, som exempelvis diabetes typ 2, kommer. Men det är alltid en individuell bedömning, ingen med fetma är den andra lik, förklarar Helena Dreber.

Eftersom BMI tar liten hänsyn till hur kroppen är byggd kan det vara missvisande. En vältränad, muskulös person med låg andel fett kan få ett lika högt BMI som en kraftigt överviktig person. Fetma är oerhört komplext och det finns studier som visar att några extrakilon kan ha en skyddande effekt. Likaså finns det ett fenomen som beskrivs som ”metabolt frisk fetma”, som innebär att vissa överviktiga och feta personer inte har någon ökad risk för sjukdomar kopplade till fetma. Så du kan helt enkelt vara frisk trots att du väger ”för mycket”.

Annons

– Övervikt (BMI 25–29) har inte ett särskilt starkt samband med medicinska sjukdomar, däremot kan personer med övervikt må psykiskt dåligt av den diskriminering som de kan utsättas för, menar Helena Dreber.

Det har även forskats och debatterats kring huruvida det är möjligt att vara ”fat but fit”, alltså fet (enligt BMI) och vältränad. Nya svenska forskningsrön talar dock emot detta. En studie vid Umeå universitet har under närmare 30 år följt 1,3 miljoner svenska män – och undersökt korrelationen mellan vikt, kondition och en risk för en för tidig död. Resultatet visar att normalviktiga personer, oavsett konditionsnivå, hade 30 procents lägre risk att dö i förtid, i jämförelse med överviktiga men vältränade personer. Studien visade också att de skyddande effekterna av träning minskade med ökad övervikt.

Smal och lat är sämre

Men givetvis kan du vara fullt frisk oavsett vikt eller BMI-nivå. Så här säger Elin Ekblom Bak, doktor i medicinsk vetenskap vid Idrottshögskolan i Stockholm:

Annons

– Fett behöver inte vara farligt om det sitter på rätt ställe på kroppen och man i övrigt mår bra, lever sunt och framför allt rör på sig.

Ganska många studier har visat att en person som är smal och inaktiv, sitter mycket under dagen och inte tränar, kan vara sjuklig inombords och ha dåliga värden.

Jämfört med en person som är lite rund och fysiskt aktiv, så har den senare ofta en bättre hälsoprofil. Att vara rund behöver alltså inte vara ohälsosamt och att vara smal behöver inte alls vara hälsosamt. Det har vi goda belägg för.

BMI-kurva.

BMI och midjemått

Det finns sätt som är bättre än BMI för att mäta relationen mellan vikt och hälsa. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapport har mer än halva Sveriges befolkning övervikt eller fetma (HLV, 2016). Andelen personer med fetma har ökat bland både kvinnor och män. Det hänger ihop med att även stillasittandet ökat.

Annons

Enligt nationella undersökningar är det endast hälften av den vuxna befolkningen som når de rekommendationer som finns för hur mycket man ska röra på sig för att uppnå en god hälsa: 150 minuters pulshöjande aktivitet i veckan, på en måttlig nivå. För högintensiv rörelse räcker det med halva mängden.

När man bedömer övervikt och fetma kan midjemåttet (bukomfånget) vara ett bättre sätt än BMI. Genom att mäta måttet mellan nedersta revbensbågen och översta spetsen på höftbenet får du fram midjeomfånget som kan tala om huruvida du behöver gå ner i vikt eller inte.

För kvinnor rekommenderas ett omfång på under 88 cm, och för män 102 cm.

Är du orolig över att din vikt påverkar din hälsa kan du med hjälp av BMI och midjemått få en snabb bild över läget. Har du fetma kan det vara bra att gå vidare och mäta exempelvis blodtryck. Det kan din vårdcentral hjälpa dig med. Det finns även vissa vågar som visar din kroppssammansättning, till exempel fördelningen mellan muskler och fett.

Av: Jenny Olsson Foto: IBL/Shutterstock

 

Läs mer:

Stillasittande dubbelt så farligt som fetma

6 myter om barn och övervikt alla borde veta 

Innebär övervikt alltid dålig hälsa?

Bra att vara rund? Expertens svar om övervikt 

Annons