Annons

Annons

Sötningsmedel – vikthjälp eller bara bluff?

Lightprodukter och måltidsersättningar innehåller ofta sötningsmedel. Men är det bra eller dåligt? MåBra vill veta vad du tycker!

"Bra för diabetiker och överviktiga", säger förespråkarna. "Farligt för hälsa och miljö", tycker motståndare. Här är osockrade fakta om våra vanligaste sötningsmedel.

Det finns två anledningar att äta livsmedel vars sötma kommer från sötningsmedel. Antingen är man ute efter något som är snällare mot tänderna, eller så vill man reducera kaloriintag och undvika förhöjda blodsockervärden.

Annons

Men bara för att en produkt är ”sockerfri” betyder det inte den tagit hänsyn till både tandhälsa och kalorimängd. I vissa fall är sötningsmedlet rena kaloribomben jämfört med traditionellt socker, det gäller framför allt svagt sötade sötningsmedel som då måste användas i större mängd för att ge samma sötma som socker hade gjort.

Svagt sötade sötningsmedel

Sorbitol, xylitol, isomalt, mannitol, maltitol och laktitol är exempel på sockeralkoholer. De har samma eller mindre sötningsgrad (och i stort sett samma kaloriinnehåll) som traditionellt socker. Men de kan inte brytas ner av bakterierna i munhålan – därför är de också snällare mot dina tänder.

Gilla MåBra på Facebook

De finns ofta i sockerfritt godis, tuggummin, halstabletter och dylikt. I för stora mängder kan sockeralkoholer ha en laxerande effekt och är farligt att ge till husdjur eftersom de inte kan bryta ner vissa av substanserna.

Starkt sötade sötningsmedel

Det finns också sockerersättning som är betydligt sötare än vitt socker, i vissa fall upp till 500 gånger sötare. Det innebär att det krävs en mycket mindre mängd av preparatet för att uppnå samma sötningsgrad. Detta i kombination med låga kaloriinnehåll gör att de ofta används i light-produkter.

Sackarin är 300-500 gånger sötare än socker och har en kalorihalt på nära 0. Det passerar genom kroppen utan att påverka blodsockret och kan därför användas av diabetiker, till exempel för att söta kaffet.

Acesulfam K är cirka 180 gånger sötare än socker och också helt kalorifritt. Det kan ha en bitter eftersmak och kombineras därför ofta med andra sötningsmedel.

Sukralos är hela 600 ganger sötare än socker och saknar i princip kalorier. Till skillnad från andra sötningsmedel tål sukralos upphettning och kan därför användas vid bakning.

Aspartam är ett vanligt förekommande sötningsmedel i light-produkter. Det innehåller dock samma mängd kalorier som vanligt socker, men används i betydligt mindre mängd eftersom det är cirka 200 gånger sötare. Slutresultatet blir således en kalorireducerad produkt. Aspartam ger ingen kariespåverkan och blodsockret påverkas inte.

När kroppen bryter ner aspartam bildas aminosyran fenylalanin. Personer med den ärftliga sjukdomen fenylketonuri kan inte bryta ner fenylalanin, därför är alla produkter med aspartam märkta med texten ”Innehåller en fenylalaninkälla”.

Andra alternativ till socker

Socker är en kolhydrat och i takt med de kolhydratrestrikiva dieternas frammarsch har också intresset för  alternativa sötningsmedel vuxit sig större. Ur sydamerikanska växten Stevia utvinns ett extrakt som är 300 gånger sötare än socker med med betydligt lägre kaloriinnehåll och blodsockerpåverkan.

Agave-sirap är ett annat och mer värmetåligt alternativ. Dess sammansättning gör produkten sötare än socker, men med ett lägre glykemiskt index. Blodsockret påverkas alltså inte i samma utsträckning som vid mat sötad med socker.

Viktknuff – eller giftig bluff?

Amerikanska studier har kunnat påvisa att sötningsmedel kan öka hungerskänslorna, en effekt som dock avtog när sötningsmedlet åts tillsammans med annan kost.

Och när man jämförde råttor som åt yoghurt sötad med sackarin mot råttor som åt sockrad yoghurt noterade forskarna att sackarin-gruppen både åt mer och blev fetare än de andra råttorna.

När det gäller sötningsmedlens effekt på människor har flertalet studier dock visat att en viss viktnedgång kan sammankopplas med preparaten, förutsatt att de ersätter vanligt socker i maten.

Men det finns också forskning som pekar på att ett kontinuerligt intag av vissa sötningsmedel kan vara farligt. I en italiensk studie från 2005 kunde labbtester visa en ökad förekomst av cancer hos honråttor som konsumerat aspartam under hela sin livstid.

Forskare har också riktat kritik mot sötningsmedlen för att de bidrar till att skapa smakpreferenser som är för söta. Att vänja kropp och smaklökar vid söt mat skapar ett osunt behov av både traditionellt sötade produkter och livsmedel med sockerersättning menar de.

Det finns också en miljöaspekt i debatten. Sukralos kritiseras för att det bryts ner mycket långsamt i naturen. Medlets inverkan på miljön är än så länge oklar.

Vad tycker du?

Undviker du produkter med sötningsmedel?

Loading ... Loading ...

Har du andra erfarenheter av sötningsmedel? Kommentera gärna nedan!

Källor: KK.no, Lomelegen.no, Wikipedia, Vårdguiden och Socialstyrelsen

AV: Jennie Sandberg
BILD: Thinkstock

Dela
Tweeta
Maila
artiklar | recept
Hälsoverktyg
Stressa mindre
Kaloritabell
Motionstabell
Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja / höftkvot
Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor
Veckans meny
Nyhetsbrev
Annons

Annons

Annons


Annons



Annons

Nytt från MåBra Mamma

Laddar nästa sida…