Annons

Annons

Bra att vara rund? Expertens svar om övervikt

I MåBra nummer 7 – som finns i butik på tisdag 22/6 – svarar livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius på frågor om övervikt. Här är ett urval av frågorna.
 
Alla vinner på att skaffa sig en hälsosam livsstil - men den som är överviktig vinner mest.

Alla vinner på att skaffa sig en hälsosam livsstil - men den som är överviktig vinner mest.

Vad tycker du om nya ”fet-trenden” med mulliga modeller, tjockisbloggar och filmhjältinnor som Precious och Prinsessa?

Annons
Professor Mai-Lis Hellénius. Foto: Karolinska Institutet

Professor Mai-Lis Hellénius. Foto: Karolinska Institutet

    – Det finns ett trådsmalt ideal i vårt samhälle som inte är så sunt. Man ska inte skuldbelägga fetma. Man måste få vara nöjd med sig själv och det finns en stor spridning mellan vad som är normal vikt. Men det får inte heller slå över så att vi börjar tycka att kraftig övervikt är normalt. Det vore farligt eftersom övervikt ökar risken för bland annat diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

     Varför har vi blivit fetare?

     – För att det har blivit en obalans mellan kalorier in och kalorier ut. Vi äter mer och rör oss mindre. Många studier visar att energiintaget har ökat på tio, tjugo år. Tallrikarna och glasen är större, portionerna har ökat, bilarna är fler, stillasittandet har ökat och vardagsaktiviteten har minskat trots att vi motionerar mer. Andra orsaker är stress, sockerkonsumtion och dålig fettkvalitet.

     Vilket påverkar fetma mest, arv eller miljö-livsstil?

     – Båda, men arvet är jättestarkt. Det är inte ”rättvist”, vissa går upp lättare än andra. Om en grupp individer lever på precis samma sätt blir några överviktiga, andra inte. Men det har kommit mycket ny forskning som visar att om man kan ändra livsstil så vinner alla på det, men de överviktiga vinner mest.

Finns det fler gener som påverkar fetma? 

       – Det finns mängder av gener som kopplas till fetma. En av dem är FTO-genen. Den är starkt kopplad till hur mycket vi väger. På Skånes universitetssjukhus har det bland annat gjorts en studie där man tittade på samspelet arv–miljö. Man såg att vad vi åt spelade stor roll för FTO-genens uttryck. Om man både åt fet mat och hade FTO-genen blev man betydligt lättare överviktig än om man bara åt fet mat.

      Kan man kolla om man har ärftlig fetma?

       – Ja, det är ganska enkelt. Man kan titta på sina släktingar: Har vi lätt att gå upp i min familj? Är många av oss runda? Då kan man ha en genuppsättning som gör att man lättare går upp i vikt. Det enda säkra sättet är att titta på DNA, men gentester är otroligt dyra och komplicerade och så långt har vi inte kommit än för gemene man.

      Hur mäter man bäst om övervikten är farlig?

      – Med midjemåttet. Mät inte kilon, mät med måttbandet i stället. Kvinnor ska helst inte ha ett midjemått över 80 cm. Vid 88 cm har man bukfetma och är i riskzonen för hjärt-kärlsjukdomar.

     Kan tarmbakterier orsaka fetma?

       – Ja, det finns jättespännande, rykande färsk forskning som visar att det kan vara så. Men det är inte en lika viktig faktor som energibalansen. Här finns också koppling till kosten. Vilken tarmflora vi har beror ju på hur vi äter i dag, hur vi har ätit under lång tid – och hur vi åt när vi var små. Vissa tarmbakterier får vi i oss redan när vi föds.

      Kan virus orsaka fetma?

      – Det finns många teorier om att virus bidrar till bland annat hjärt-kärlsjukdomar och fetma. Och det kan stämma eftersom många virus är inflammationsframkallande. Vi vet att inflammation påskyndar åderförfettningen. Det är en av orsakerna till att bukfetman är så farlig, för där bildas inflammatoriska ämnen som sprids ut i kroppen. Men det är ju allt detta tillsammans – livsstil, virus, bakterier, gener – som bidrar till fetma och andra sjukdomar. Det finns inte en enda förklaring.

      Hjälper fettsugning?

     – Man kan ta bort en del fettceller. Det funkar ett tag men sedan så fyller de andra på sig fett och ökar i storlek.

      Finns det bra läkemedel mot fetma?     

      – Vi kan få hjälp av läkemedel, ibland god hjälp. Men nu finns det så mycket kunskap om vad livsstilen betyder för hälsan att man alltid först prövar livsstilsändring, sedan kanske lägger till ett läkemedel. Men man ska inte skuldbelägga, de som inte klarar viktminskning utan medicin ska såklart få det.

      Vilket är bästa sättet att gå ner till en hälsosam vikt?

– Bästa sättet är det sätt som du själv gillar. Nästan alltid innefattar det en kombination av rörelse och mat. En person kanske först måste hantera stressen. Sedan kan hon ta itu med vikten, röra sig mera och äta klokare. Vi har fokuserat alldeles för mycket på att banta och äta mindre och glömt att vi måste förbruka energin. Vi är ju allätare och för att få i oss alla näringsämnen, måste vi äta mycket av olika saker. Men – vi måste lägga till rörelse.

Hur ser framtiden ut när det gäller fetma?

     – Visst kommer det mycket nya mediciner. Men jag är övertygad om att forskningen kommer att visa att livsstilen har ännu större betydelse än vi redan vet i dag.

Av Monika Brannäs


Dela
Tweeta
Maila
artiklar | recept
Hälsoverktyg
Stressa mindre
Kaloritabell
Motionstabell
Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja / höftkvot
Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor
Veckans meny
Nyhetsbrev
Annons

Annons

Annons


Annons



Annons

Nytt från MåBra Mamma

Laddar nästa sida…