Fråga psykologenNarcissismUtmattningssyndromHögkänslighetPsykopatiska dragHantera känslor

Därför köper vi så vansinnigt mycket julklappar

13 dec, 2016 
Anna Carsall
Varför köper vi så mycket julklappar?
Här är 4 orsaker till varför du köper för mycket julklappar. Och alla har en sak gemensamt: Känslor.
Annons

Något händer med många av oss strax före jul: Hur sparsamma vi än är under resten av året börjar vi impulsshoppa och tappar mer eller mindre kontrollen.

– Det är otroligt vanligt att köpa fler och dyrare julklappar än man planerat, eller ens har råd med. Man rycks liksom med i köphetsen, säger Karin Nordlander som är sparterapeut på låneförmedlaren Advisa.

Hon beskriver det som en kollektiv trans: Plötsligt blir vi häftigt optimistiska: ”Skit i morgondagen, nu ska vi ha en fröjdefull jul.” Så lånar också 27 procent av svenskarna pengar för att köpa julklappar. Ännu fler tar saker på avbetalning.

– Det är ju också en form av lån. Och klarar man inte av att betala av allt på ett år blir ofta räntan skyhög sedan. Jag träffar många som förköpt sig kring jul och sedan inte kommer ikapp.

Även om man inte tar lån är det ingen härlig känsla att tokshoppa julklappar – och sedan vara utfattig i januari.

Annons

– Det är stressande att oroa sig över sin ekonomi. Ofta är det dessutom väldigt onödigt att hamna i en sådan situation.

Läs också: 8 tecken på att din kropp tar skada av all stress

 

4 vanliga julshoppingkänslor som kan ställa till det

1: Längtan efter en fullkomlig jul. Många av oss har lyckliga julkänslor från när vi var barn, framför allt förväntan. Och så vill vi återskapa den känslan, både för oss själva och för våra barn. I den perfekta julbilden ingår ofta tindrande barnaögon, magisk gran, dignande julbord, ”och sylta måste man ju ha fast man aldrig äter det annars”. Och så klappar. Vi vill ju ge till varandra. Det är bara det att vi lever i ett extremt konsumtionssamhälle i dag, jämfört med för bara 30–40 år sedan. Vi försöker alltså skapa en känsla genom att till exempel köpa en massa julklappar. Men det som händer är att vi tappar greppet. Det blir för mycket.

2: Rädsla för att göra andra besvikna. Som barn har väl de flesta av oss blivit besvikna över våra julklappar, någon gång. Och den där barnsliga besvikelse-känslan ligger fortfarande nära i minnet hos många av oss. Vi vill för allt i världen inte vara orsak till något liknande hos våra barn eller barnbarn. Och så försöker vi dämpa vår egen rädsla genom att köpa en massa klappar. Det materiella blir ett uttrycksmedel för vår kärlek – vi utgår omedvetet ifrån att våra barn skulle känna sig mindre älskade om de inte får precis allt de önskat sig.

Annons

3: Strävan efter total rättvisa. Det är lätt att hamna i ett rättvise-tänk, där framför allt barnen ska få exakt lika många klappar, för samma värde. Ett typiskt scenario kan se ut så här: Plötsligt upptäcker man att Olle får två dyra saker och Emma fem billigare. I sista minuten köper man då ytterligare en sak till Olle, och hamnar med ens i ett läge där man måste köpa något mer till Emma också – annars får ju hon för ett lägre värde. Och så där håller man på. Plötsligt har man handlat för mycket mer än man tänkt från början.

4: Tävlingsinstinkt. Det kan bli som en kapprustning. Om man till exempel får reda på att ens brorsa ska ge en 70-tums platt-tv till föräldrarna ”för att de ska se tv:n ordentligt” kan man ju själv inte ge en ordinär stekpanna, som man tänkt från början. I alla fall känns det lätt så.

Läs också: Psykologens 5 bästa övningar mot stress

 

5 shoppa lagom-verktyg

1: Styr upp en plan. Prata med släkten du ska fira jul med. Fråga hur de vill ha det. Föreslå till exempel att ni vuxna inte ger till varandra, köper för under 100 kronor (jo det finns många kul klappar för det priset), eller att ni lottar vilka som ska ge till varandra. Bestäm vad som gäller. Du kommer att bli förvånad över hur väl mottaget det här förslaget blir. Du är långt ifrån ensam om att vilja slippa julklappshetsen.

Annons

2: Lägg förväntningarna på rätt nivå. Barn och ungdomar bör få julklappar, eftersom det är så vedertaget. Men gör en kalkyl för vad som är möjligt inom dina ekonomiska ramar. Förvänta dig inte förståelse till en början, men när du är tydlig och säger ”Du får önska dig en Iphone, men det blir en begagnad i så fall – är det okej? Det är vad vi har råd med” gör du barnen delaktiga i beslutet – och då brukar de förstå. Det viktiga är att börja prata om det här i god tid och att vara tydlig. Visst kan de tycka att det är orättvist. Men det är inte farligt att bli lite besviken. Tänk att det kan vara positivt för deras framtida ekonomi att inse att man inte har råd med allt på en gång – och att det är okej.

3: Vad är en riktigt god jul för dig? Sätt dig ner med din familj och reflektera kring frågan: Vad vill ni att julen ska vara för er? Många nämner inte ens julklappar, har Karin Nordlander märkt när hon gjort den här övningen med sina klienter. I stället hamnar ”att vara tillsammans”, ”vila”, ”äta gott” ”vara närvarande” och ”kärlek” högst. Nästa fråga är: Hur kan vi skapa det? Att alla är utvilade är kanske en förutsättning, ja då kan inte en i familjen (oftast kvinnan) vara utschasad av en massa fixande med städning, julhandel och matlagning. Julbordet blir lika gott med några få rätter. Eller så tar man catering. Att vila innebär också att inte ha en massa oro hängande över sig. Och då kan man ju inte ta lån till julklappar, eftersom det skapar stress.

Annons

4: Fokusera på andra värden. Lek med tanken att helt skippa julklappsutdelningen för de vuxna och dra ner rejält för de mindre. Ha med dig önskningarna från punkt 3 i tanken. Hur kan man till exempel skapa känslan av kärlek och gemenskap – och glädjen i att ge – utan julklappar? Jo, man kan till exempel ge varandra julvälsignelser. I tur och ordning kan man säga vad man önskar varandra under det kommande året. Eller varför inte tala om allt man tycker om hos varandra? Eller berätta historier: viktiga, roliga minnen eller påhittade alster.

5: Äg din jul. Tänk så här: Vad är egentligen julen? Förutom att en schyst kille som hette Jesus föddes den dagen, för snart 2015 år sedan, så är julhelgen ett antal dagar där de flesta av oss är lediga – och där vi kan koppla av, mysa och få välbehövlig återhämtning. Allt det andra är bara pålägg vi själva skapat – och kan skapa om.

 

Tidiga tecken på utbrändhet – ta dem på allvar

Tecken på utbrändhet.

Läs också: Tidiga tecken på utbrändhet – ta dem på allvar

Annons